Växelbruk-Vört diskontering, varvid innehavaren inkasserar summan med avdrag för förskottsränta m.m. Växelbruk, detsamma som växtföljd. Växelkurs, valutakurs, värdet av en valuta uttryckt i en annan valuta. Jfr E Valuta. Växellåda, anordning för att variera utväxlings-förhållandet mellan en drivande o. en driven axels varvtal. E Bilen IV. Växelström, elektrisk ström, vars riktning periodiskt omkastas. Antalet växlingar per sekund kallas strömmens periodtal el. frekvens. E Elektricitet I. Växjö, residensstad i Kronobergs län i s. Småland, ca 42600 inv. Stadsprivilegier 1342. Domkyrkan med moderna glasmålningar har anor från 1000-1. Mekanisk-, elektrotekn. o. verkstadsindustri. Gamisonsort. Historisk skolstad. Högskoleenhet. Kronobergs slottsruin. Glasmuseum. Utvandrarnas hus med Emigrantinstitutet. -V. kommun se E Sverige. Växtföljd, växelbruk, växling vanl. i viss ordningsföljd mellan olika grödor på samma jord. Växtförädling, med hjälp av vetenskapliga metoder åstadkomna förbättringar av kulturväxternas odlings-, bearbetnings- o. konsumtions-egenskaper. Växthus, drivhus, glas- el. plasthus för odling av värmekrävande växter. Växtlim, annat ord för gluten. Växtriket, den ena av de två huvudgrupper i vilka levande organismer brukar indelas. För de lägst stående organismerna är gränsen flytande. Sedan gammalt indelas v. i fanerogqmer (fröväxter) o. kryptogamer (sporväxter). Den modernare indelningen skiljer mellan bålväxter, tallofyter, med enhetlig kropp (t.ex: alger, svampar, lavar, bakterier) o. stam växter, kormofyter, med differentiering i rot, stam o. blad (t.ex: mossor o. kärlväxter). E, även E Näringskedja. Växtskyddsanstalten, se Statens växtskydds-anstalt. Växtvärk, populär benämning på smärtor, vanl. i benen, som felaktigt antas ha samband med tillväxten. Völkischer Beobachter [föll- baåba^-], tysk dagstidning 1887-1945, nazisternas huvudorgan 1920-45. Chefred. A. Rosenberg. Vört, extrakt ur mäsk. Genom jäsning av v. erhålls maltdrycker. Används som krydda i vörtbröd. 890