Ört-Österrike Ört, växt med icke förvedad ovanjords stam, som vissnar el. fryser bort under torkperiod el. vinter. Ösel, estn. Saaremaa, näst Gotland Östersjöns största ö, 2710 km2, ca 60000 inv. Tillhör Estniska sovj.rep. Dansk 1559-1645, svensk 1645-1721, till Estland 1918. Östasiatiska museet, se Nationalmuseum. Östasiatiske Kompagni, A/S Det Ö., Danmarks ledande industri-, handels- o. rederikoncem, gr. 1897. Dotterföretag i flera världsdelar. Östberg, Ragnar, 1866-1945, arkitekt, prof, vid Konsthögsk. 1922-32. Nationalromantisk tegelarkitektur. Huvudverk Sthlms stadshus, invigt 1923, vidare bl.a. Östermalms läroverk o. Patentverket i Sthlm, Värmlands nationshus i Uppsala. Östblocket, Sovj., Kina o. med dem allierade el. av dem beroende stater. Jfr Warszawapakten. Öste, Sven, f. 1925, journalist, i DN från 1950, utrikeschef 1971-75. Reportageböcker. Östergren, Bertil, f. 1922, organisationsman, journalist, verkst. dir. i SACO 1968-71, ledarskribent i SvD från 1978, 2:e red. sedan 1982. Östergren, Olof, 1874-1963, språkman, titulär-prof. 1936. Utgivare av Nusvensk ordbok (10 bd) från 1915 (avslutad av V. Jansson 1972). Våra vanligaste främmande ord 1907 (många uppl.). Östergyllen, poetiskt namn på Östergötland. Östergötland, landskap i n.ö. Götaland. 9987 km2, 389200 inv. Domineras av den bördiga Östgötaslätten, mellan den skogklädda urbergsplatån Kolmården o. Tylöskog i norr o. Syds v. höglandet i söder. Utbredd skärgård. Jordbruket sedan gammalt av stor betydelse i Ö., som också är ett av de mest industrialiserade landskapen. Östergötlands län omfattar Östergötland o. K varsebo församling i Södermanland. 10566 km2, 392 300 inv. Residensstad Linköping. Österlandet, benämning på den orientaliska kulturens utbredningsområde. Österlen, slättlandet i s.ö. Skåne. Österling, Anders, 1884-1981, förf., fil. hed.dr. Sv. akad. 1919, dess ständige sekr. 1941-64. Tolkare av bl.a. eng., fransk o. ital. litt. Formfulländad lyrik: Idyllernas bok 1917, Sent i livet 1970. Memoarer: Minnets vägar 1967. Österrike, förbundsrep. i Mellaneuropa. 83 900 km2, 7,6 milj. inv. Huvudstad Wien. Huvudsaki. berglandskap (Östalpema) med topparna Grossglockner, 3 798 m, o. Wildspitze, 3 774 m. Donau med bl.a. bifloden Inn av vattnar landet. I öster det bördiga Wienbäckenet fram mot ung. slätten. Off. språk är tyska, o. rom.-katolsk religion dominerar. Ca 60 % bor i städerna, av vilka Wien, Graz o. Linz i öster är de största. I alpområdet är jordbruk med odling av råg o. havre o. boskapsskötsel dominerande näringsgrenar. I Donaudalen o. Wienbäckenet odlas vete, majs, potatis, sockerbetor o. vin. Ca 40% av landet är täckt av barrskog, o. skogsindustrin är betydande. I öster finns rik tillgång till järn-, bly- o. zinkmalm, brunkol, salt o. grafit. De viktigaste industrierna är jäm- o. stål-, verkstads-, textil- o. träindustri. Finmekanisk industri har gamla traditioner. Petroleum finns n.ö. om Wien, o. vattenkraften är under utbyggnad. Turismen har stor ekon, betydelse. - Ö. består av 9 delstater. Förbundsförsamlingen har 2 kamrar, nationalrådet (183 medl. direkt valda på 4 år) o. förbundsrådet (58 indir. valda medl.). ÖSTERRIKE Österrikiska statsområdets utbredning (svart) under Napoleonkrigen 1812, vid Första världskrigets utbrott 1914 (dubbelmonarkin Österrike-Ungern) samt efter statsfördraget 1955. Huvudstaden Wiens läge utmärkt med vit punkt. 907