Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det var tidigt pä morgonen, dà mor Gertrud gick lit att
göra uppköp hos landthandlaren i den aflägse byn. Nu led det
mot solnedgången, men hon var icke hemkommen. Vigg var
ensam i stugan. Tystnad radde rundt omkring, sa långt heden
räckte. Under hela dagen hade icke en bjällra hörts och icke
en fardeman varit sedd.
Vigg läg pä knä med armbägarna mot bordet och tittade
ut genom fönstret. Det hade lyra rutor: de tre voro öfvervuxna
med isblommor, men pä den fjärde hade han andats, sä att
isen tinat upp. Han väntade pa mor Gertrud, som skulle komma
med ett hvetebröd, en pepparkaka och ett grenljus, ty det var
julafton, men ännu sägs hon icke till. Solen gick ner, och skv
arna vid himlaranden lyste som de fagraste rosor. Öfver hedens
snö göt sig ett blekrödt skimmer. Snart smälte alla färgerna
samman i ett fruset blärödt, och fästet mörknade.
Det mörknade än mer inne i stugan. Vig; gick till
spiseln, där nägra falnande glöd lägo i askan. Det var sä tyst, att
när träskorna pa hans fötter klapprade mot golfvet, tvckte han,
att det kunde höras öfver hela heden. Han satte sig vid spisel
kanten och undrade, om pepparkakan, som han väntade pa.
hade hufvud och förgyllda horn och fyra ben. Han undrade
ocksä, huru domherrarna och bofinkarna kunde ha det pa jul
aftonen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
