- Project Runeberg -  Lilly eller Gäckade lyckodrömmar /
29

(1904) [MARC] Author: Otto Hässler
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen - 4. Svartsjukans slaktoffer

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

29

behagar uppfylla min önskan. Raska på nu! Drick! Du vet ju.
att giftet verkar alldeles smärtfritt.

— Bror, du mördar icke endast mig utan äfven det
oskyldiga barnet, frukten af vår kärlek, som jag bär under mitt hjärta,
jämrade sig grefvinnan i förtviflan och föll på knä samt hopknäppte
krampaktigt sina händer till bön.

Men hvilken sällsam känsla bemäktigade sig henne icke helt
plötsligt.

Stående liksom på evighetens tröskel, föreföll det henne, som
kringfläktade en härlig, af balsamiska vällukter mättad luft hennes
af den högsta dödsångest upphettade ansikte.

Hon tyckte sig se en öfver all beskrifning vacker tafla, ett af
strålande solsken, förgyldt landskap, öfver hvilket hvälfde sig en
azurblå himmel.

— Mitt hem! O, mitt vackra, kära hem! stammade hennes
skälfvande läppar. Aldrig, aldrig mer i lifvet skall jag få se den
plats, där jag som barn var så lycklig? Nödtvunget måste jag
kasta ifrån mig mitt unga lif och stiga ned i den kalla, dystra
grafven.}

Vildt och stormande klappade hjärtat i den af tusende kval
marterade barmen.

Hon kände den himmelsskriande orättvisa, som den man,
hvilken svurit henne evig kärlek och trohet, här stod i begrepp att
begå mot henne.

För döden fasade hon. Hon kände sig till mods, som skulle
hon med sina egna händei mörda sitt oskyldiga barn, om hon
efterkom sin makes grymma befallning och drack giftet.

O, hvad hon nu ångrade sin omisstänksamhet och sin
beredvillighet att skrifva hvad han dikterat, ty nu förstod hon mycket
väl, att mannen ville begagna denna skrifvelse för att från sig
af-vända alla misstankar.

Dog hon, så var det själfmord, ty det stod ju på papperet.

Ingen människa hade då någon aning om, att hennes man
tvingat henne att nedskrifva denna lögn. Ingen visste, hur
outsägligt svart det varit för henne att skrifva denna sin dödsdom.

Hade hon i tid insett det skurkaktiga ändamålet med denna
skrifvelse, så skulle hon aldrig ha låtit förmå sig att skrifva ett
enda af dessa ord.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:23:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lilly/0029.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free