- Project Runeberg -  Lilly eller Gäckade lyckodrömmar /
42

(1904) [MARC] Author: Otto Hässler
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen - 6. Två flugor i en smäll

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

42

— Hur vet du det?

Jag lyssnade på honom, när han gick nedför trappan.

— O, så bra! mon hvad vill han hos min Anna?

— För henre läsa upp den epistel, som ni var nog oförsiktig
att skrif/a och utlämna till den erkekanaljen.

— Så mycket bättre. Han ska’ då inte längre få glädja sig
;it sin seger. Jag hyser här bara en betänklighet.

— Och hvilken skulle det vara?

— Mimme, min Annas tjänarinna, är en förräderska. Får hon
: e oss, och får hon nys om livad vi ta oss till, så förråder hon oss.

— Var inte ängslig, herr grefve! Flickan tog till schappen,
redan innan ni lämnat er käresta.

— Verkligen?

— Den baksluga jäntan viste nog, hvad som förestod henne,
och därför föredrog hon att ta till schappen, innan det hotande
ovädret urladdade sig.

—John, du menar, att Mimmi i hemlighet skulle hal lämnat sin tjänst

— Ja vist. Hon flög i väg som en halmhatt i storm.

— Vet du det bestämt.

— Om jag vet det? Jag såg ju själf, hur hon gnodde med
; itt pick och pack. Hon tjöt som en skolpojke, som fått smörj, och
skällde som en bandhund på Fröken Neuman, hvilken hon önskade
pesten och Egyptens alla sju plågor på halsen. Men se här, jag
liar också hittat något, som kan blifva oss till allra största nytta.

— Hva? Har du hittat en hatt och en plånbok?

— Ja visst.

— - Hvar har du hittat de föremålen?

— På gatan.

— Och hvem har tappat dem, tror du?

— Tst, tst! Det säger man inte så högt; ty fan tro’t
väggarna kunde ha öron. Låt oss raska på, herr grefve, så att vi hinna
i rätt tid till villan, innan den okände främlingen, den sataniska
människan, åter flugit därifrån! Att ha honom är bättre än att önska
sig ha honom.

— Gif n.ig en röck af dina, John och tag fram skrinet, hvari
du förvarar lösskäggen och perukerna!

Betjänten gjorde, som han blef tillsagd.

Några minuter senare hade herre och tjänare genom skickligt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:23:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lilly/0042.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free