Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen - 8. I det drömda paradiset
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
75
att du funnit någonting viktigt, som skulle lämna lösningen på en
stor gåta.
Betjänten nickade med knipslug min.
— Det är ett litet bref, ett lika fint, som viktigt litet bref,
adresseradt till fröken Hildur Liljefeldt, sedan tappadt af henne,
upprättadt af mig och — gläd er, herr grefve! — skrifvet af den
hemlighetsfulle obekante, den förfärlige karlen i fruntimmerskläder.
Det var en underrättelse, som ju icke kunde annat än glädja
grefven.
Han utstötte ett triumferande, halft undertryckt glädjetjut.
Jublande utbrast han därpå:
— Präktigt! Härligt!
— Jag skulle tro det
— Du vet alltså nu, hvem den fräcke bof är, som vill
förvägra mig att umgås och gifta mig med Anna?
— Ja, nu vet jag alltsammans, ty det står så utförligt omtaladt
i brefvet.
Grefven var så otålig, att han nästan dsrrade.
Hastigt fortfor han.
— Hvem är den människan, John? Brefvet . . . fort, fort hit
med brefvet! Jag vill och måste lära känna min fiende, för att kunna
slita det band, hvarmed han fängslat mig, och för att kunna krossa
honom tillika med den förhatliga Lilly.
Men John var allt för sli;g för att genast lämna ifrån sig
brefvet.
Först ville han underhandla om dettas utlämnande, det vill
säga, om vilkoren därför.
Inledningsvis tog han alltså till orda:
— Det står en hel del trefligheter däri, men jag gömde det
där ute i trädgården. Herr grefven vet ju, att försiktighet är
vishetens moder? Och att hafva är bättre än, om jag hade.
Grefven förstod meningen.
— Jaså, din skälm, uppbrusade han, tänker du göra affär
med brefvet?
Ett leende lifvade betjäntens drag.
— Tänk för ro skull efter hvad en sådan epistel möjligen
skulle kuuna vara värd! svarade han. Men glöm inte därför
hufvudsaken!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
