Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen - 15. Hos eremiten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
173
åt sidan, liksom ville hon icke ens bevärdiga den ankommande
med en blick.
Ja, hon upphörde också med mycken själfbehärskning att gråta,
ett tecken till, att hon ansåg den inträdande ovärdig att erhålla
kännedom om hennes förtviflade sinnesstämning.
Med långsamma steg närmade sig Elias bädden.
— Fru grefvinna, tog han med nästan högtidlig röst till orda,
tillåt, att jag härmed ställer mig i er tjänst och först af allt gör
mig underrättad om ert befinnande!
Lilly spratt till vid klangen af denna röst.
Strax därpå vände hon åter på hufvudet och tycktes bli
angenämt öfverraskad, när hon invid sin bädd såg en
vördnadsbjudande gubbe. Ett svagt leende af nytändt hopp gled öfver hennes
sorgbundna ansikte.
— Herre, hvem är ni? Har ni kommit för att bringa mig
någon glädjande underrättelse? frågade hon.
— Jag är den gamle Elias, svarade den tilltalade. Var
öfvertygad om, att jag uppriktigt deltar i den olycka, som drabbat er!
Grefvinnan Lilly tycktes vilja läsa i gubbens ögon och
utgrunda hans innersta tankar.
— Har ni någon önskan, eller känner ni behof af mat och
dryck? fortfor den gamle.
— Ja visst, svarade Lilly snyftande, jag har till och med den
mycket trängande önsk? n att få veta, hvart man mot min vilja fört
mig, hvad allt detta aar «*tt betyda, och hvilket öde man
tilltänkt mig.
— Er första fråga, fru grefvinna, äger jag tills vidare icke
rättighet att besvara, sade ’bben, i det han slog sig ned på en ej
långt från bädden stående stol.
— Hva’? Står ni då i den bofs sold, som fört mig till detta
rum, hvilket knapp „ en fången förbrytare skulle afundas mig?
— Ni är m / bitter, fru grefvinna. Jag ber er icke strax
misstänka någontii ^ ?å fult Rummet är visserligen litet, och inte
heller är det så syn ,erlij*en ljust och gladt; men alltid är det dock
bättre än en fångcell. N: befinner er här på ett ställe, där ni är
säkert skyddad jr faror .
Lilly föll nonorf. ’ calet, sägande:
— Men det kar ni väl åtminstone säga mig, hvilka de odjur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
