Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen - 15. Hos eremiten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
185
yppa mitt förtviflade hjärtas bekymmer. O, hvad skulle jag inte
vilja gifva, om Greta vore hos mig!
— Denna er längtan kan redan i denna stund bli stillad, fru
grefvinna.
— Herr doktor! Hvad säger ni? Har Greta forskat efter
min vistelseort? Vet ni, hvar den goda finnes? Finnes hon kanske
rent af i min närhet?
— Det gläder mig att kunna besvara alla edra frågor med ja,
fru grefvinna.
— O, så för då den goda Greta genast till mig, herr doktor!
— Det skall ske, så snart jag meddelat er den andra hälften
af min plan, och så snart ni lofvat mig att med uppbjudande af
all er till buds stående vältalighet främja den samma.
— Min Gud, hvad skall jag då ytterligare nödgas höra?
jämrade sig Lilly, hos hvilken det allt mera blef visshet, att doktorn
var en djärf, utstuderad skurk.
— Jag vill fatta mig kort, fru grefvinna, för att icke onödigt
länge fresta ert tålamod. Jag längtar efter ett verkligt hem, efter
en hustru, hvilken jag af sann böjelse skulle kunna hälga mitt
hjärtas känslor. Ni, fru grefvinna, vore den ena damen, som skulle
kunna ifrågakomma vid mitt val af maka. Men eftersom ni tycks
vara mindre lifvad för saken, så skulle jag icke mindre troget och
ärligt tillvarataga, förfäkta och värna edra intressen, om ni genom
skickliga föreställningar och er kloka, om sitt mål medvetna
vältalighet bringade det därhän, att Greta inom kort blefve min maka.
Grefvinnan vardt så öfverraskad af denna oväntade vändnings
att hon trodde, att hon ej hört rätt.
— Herr doktor, utbrast hon, ni friar ju nästan i samma andetag
till mig och min kammarjungfru.
— Ja visst, fru grefvinna. Er kan det ju synas underligt;
men mig, som redan gjort mig förtrogen med denna tanke, synes
det lika naturligt, som att ni längtar efter ert barn.
— Herr doktor, det är ingen nöjaktig förklaring. Tillstå bara,
att ni fullföljer någon slugt uttänkt plan, att ni har hemliga afsikter,
som icke äro de allra hederligaste!
— Jag hoppades i stället, svarade läkaren, att ni just däraf
skulle inse hela oegennyttan i den er erbjudna hjälpen. När jag
föreslog er, att ni skulle bli min maka, då kunde jag ju icke för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
