Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen - 22. Kontrahenternas vilkor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
272
möjligt att ännu förr tillrättaskaffa barnet. Inga undanflykter alltså!
— Godt! Jag vill lofva det, men skulle det råka att dröja
något längre, så är det då sannerligen inte mitt fel.
— Dröjer det längre, då tar jag tillbaka mitt löfte, herr doktor,
och ni torde blott allt för snart få lära er inse, det ni hos mig icke
uppnår ert mål uteslutande med tvång. Jag är skyldig min stackars
matmor det att yrka på en så snar uppfyllelse som möjligt af
hennes innerligaste önskan.
— Det skall ske. Jag skall redan i denna stund gripa verket
an, och om lyckan är mig bevågen, så kan jag kan ske redan i
morgon bittida vara tillbaka med barnet.
— Skönt! Jag tar er på.orden. Men nu vidare!
— Hvad önskar ni ytterligare? frågade Brummer och såg helt
bekymrad ut.
— Fru grefvinnan är sjuk och svag. Hon kan för närvarande
omöjligen företaga en lång och ansträngande resa. På fyra eller fem
veckor kunna vi alltså icke tänka på någon resa. Jag uppställer
alltså det vilkoret, att vi uppskjuta afresan, tills hu grefvinnan blir
frisk igen, att ni under denna tid låter mig ensam vårda henne och
ej gör er skyldig till någon närgångenhet. Helst skulle jag se, om
vår äktenskapliga förening ägde rum först i utlandet, men yrkar ni
därpå, så skulle vigseln också kunna förrättas på dagen för vår
gemensamma afresa.
— Godt! Jag antar det senare förslaget. Vi låta viga oss på
dagen för vår afresa och betrakta sedan resan som en bröllopsresa.
Bet passar bra.
— Nu vidare!
— Har ni då ännu flera önskningar, kära fröken?
— Fru grefvinnan har förlorat sina smycken och öfriga
värdeföremål. Jag antar, att ni bara tagit dessa saker i förvar, och
uppmanar er att genast återlämna dem allesamman till fru grefvinnan.
— Det skall ske på dagen för vår afresa.
— Nej. Det skulle strida mot mitt vilkor. Jag måste veta,
øm ni menar ärligt, och därtill hörer, att dessa saker öfördröjligen
återlämnas.
— Det är omöjligt.
— Så-å. Hvarför det?
— Jag har ifrågavarande saker i förvar på annat håll.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>