Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen - 25. På spår
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
294
— Nej, men hör bara hvad den gamla draken pratar, utbrast
Brummer. Ni vill kanske, att jag ska’ göra er min kur i stället
för den vackra Greta, som är en så. söt flicka, att man rakt skulle
vilja äta upp henne?
— Göra mig er kur? Ni skulle bara försöka, så skulle ni få
se på annat. Åh nej, hos mig skulle ni ej ha någon tur med edra
narraktigheter.
— Men hvarför tvisten I? inföll fader Elias.
— Hvarför? upprepade doktorn med ett kort skratt. Jo, helt
enkelt därför, att det af allt framgår, att fru Wicke blifvit svartsjuk
på min vackra fästmö.
— Svartsjuk? Ha, ha, ha!
— Vore ni inte det, fru Wicke, så kunde ni inte prata så
fjolligt.
— Vänta bara, herr doktor giftblandare! Ni skall tänka på
fru Wicke, när ni kommer till insikt om, att er vackra fästmö bara
fört er bakom ljuset.
—■ Jaså, ni säger det? Men därtill höra två, en, som låter föra
sig bakom ljuset, och en, som kan göra det. Flickan menar precis
så, som hon säger.
— Nej, men det är då, så man rakt kan skratta sig
fördärfvad åt’et, fnissade kvinnan. Doktorn är upp öfver öronen förälskad
i den snutfagra jäntan. Nå ja, gärna för mig; men står det till på
det viset, då barkar det nog förr eller senare på sned med
alltsammans.
— Tvärtom. Behöfver jag inte förställa mig, då skall jag så
mycket lättare kunna genomföra vår plan. Kommer det från
hjärtat, hvad jag säger, då finner jag också förtroende. Jag har
ingenting emot grefvinnan, och jag skall därför också så gärna dela med
henne, när den tidén kommer.
— Hm! Men hur går det med oss då, herr doktor?
uppbrusade fru Wicke.
— Till er utbetalar jag naturligtvis i första rummet er andel.
Hur jag sedan förvaltar resten, det blir ju min ensak.
— Ja visst. Men hur är det nu John brukar säga igen? —
"Att hafva är bättre än, om jag hade". Ni tror et redan ha den unga
vackra fästmön och därtill grefvinnans alla pàngar; men när det
kommer till kritan, torde ni ej ha mer än en sorgligt lång näsa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
