Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen - 29. Upptäckten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
\
328
— Ja, borta ä’ de som flyttfåglar, hånade John. Nu stå vi
här och kunna inte ar.r.at.
— Karl, skrek grefven, drif mig inte med ditt dumma prat
totalt till förtviflan!
— Hm! brummade John. Den, som säger sanningen, bör i
stället hålla munnen. En gammal historia det där, att ingen vill
höra sanningen. Men det ändrar i alla fall inte saken. Det blir i
alla fall därvid, att det som är borta, det är borta. Vi siå
härlång-nästa och få dra vefven. Ljufliga utsikter!
Därvid visade han upp mot takfönstret.
Grefven skar tänderna/ Nu sprang han upp i sängen och klef
därifrån upp på bordet.
— Ni vill väl ta vår otur i närmare betraktande äfven
ofvanifrån, ni vill se den i fågelperspektiv, kan jag förstå, sade John.
Här har ni lyktan att lysa er med för det ändamålet.
Grefven sparkade efter John, men denne vek skickligt undan
och släckte därvid, om med afsikt eller ej, det låta vi vara osagdt,
ljuset i lyktan.
Grefven formligen hoppade af vrede, där han stod på bordet.
— Ljus . . . tänd fort på ljus, annars blir jag galen, skrek han.
— Se så, lugna er nu och gif er till tåls en smula! hånade
John. Nu först börjar historien bli riktigt intressant. Har ni
händelsevis en tändsticka på er?
— Karl, tyst, tyst! — Jag tyckte mig höra någon tala nere
på gården, sade grefven, som stuckit ut hufvudet genom
fönsteröppningen och lyssnat.
John spetsade öronen. Redan i nästa ögonblick hade han
tändt på ljuset i lyktan.
— Jag hör någon springa där nere, fortfor Adlerström hastigt.
Fort, fort! Det ser ut, som hade de alldeles nyss flytt. Vi måste
ned och infånga dem.
Han sprang ned från bordet.
— Det vore ju i så fall tur, brummade John och förklarade
sig beredd att genast följa grefven.
— Men hvad ska’ vi ta oss till med den gamle syndaren
här? undrade Adlerström och visade på eremiten.
— Hvad annat än spärra in honom? skrattade John.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
