Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen - 31. Smärtsam öfverraskning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
346
andas! Men jag viil ej knota. Det skedda kan ju icke göras
ogjordt. Framtiden måste godtgöra hvad det förflutna syndat
mot oss.
Då hörde herr Wallmark sitt namn ropas. Öfverraskad
stannade han.
Spejande såg han sig omkring.
— Tschang Yao! utbrast han gladt.
Han hade fått syn på personen i fråga. Tschang kom fram
till Wallmark.
Han räckte denne handen.
— Men, käre vän, yttrade han därvid, hvad måste jag se?
Ni här?
— Lika förvånad är jag öfver att se er här, herr Tschang,
svarade Wallmark.
— Jag är just på väg ut till den där eremiten
— Det behöfs inte vidare.
— Hva’ ? Hur så ?
Folke upplyste vännen om, hvad som händt. Tschang stod
där i början mållös af öfverraskning.
— Ni kommer som kallad, fortfor Folke. Jag ber er på det
bevekligaste, gå genast till häktade Mattssons stuga och var ända
till min återkomst fru grefvinnans ädelmodige beskyddare! Endast
högst ogärna har jag där kvarlämnat Lilly utan manligt beskydd.
— Men hvarför lämnade ni henne då?
Äfven härom upplyste Folke vännen. Ja, han gick ännu
längre och öppnade för honom sitt hjärta samt bad honom
dessutom att om möjligt hos Lilly inlägga ett godt ord för honom, Folke.
Det lofvade Tschang.
— Men hvar har ni varit, käre vän? frågade herr Wallmark.
— I sta’n.
— Hvad har ni gjort där?
— Lugnat en kär person i fråga om mitt uteblifvande och
hört efter, om möjligen någonting af vikt inträffat.
— Nå, var det fallet?
— Ja visst.
— Verkligen? Hvtlken nyhet alltså?
— En mycket öfverraskande.
— Nå, hvad har då händt?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
