Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen - 36. I fällan - 37. Ur regnet i takdroppet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
407
— Det är väl herr grefve Adlerström, som jag har den äran
hälsa på?
Grefven ryckte liksom elektriserad till vid ljudet af denna röst.
Helt tyst, nästan ohörbart mumlade hans läppar namnet:
— Tschang Yao.
TRETTIOSJUNDE KAPITLET.
Ur regnet i takdroppet.
Hade den ståtlige främlingen hört grefvens förtviflade suck,,
eller förstod han konsten att i hans ansikte läsa hans tankar?
Det såg så ut.
Ett knappast märkbart leende krusade den unge mannens
läppar.
Liksom af en ren tillfällighet och skenbart utan afsikt vek
han i det samma tillbaka rocken en smula, så att icke endast ett
ordensband blef synligt utan äfven en präktig revolver, hvars kolf
var inlagd med guld och till och med sirad med ädelstenar.
Då ljöd en röst inom grefven:
— Det är, han.
Men John tycktes bli hemsk till mods i denne mans närhet,
och härtill bidrog antagligen äfven den vissheten, att det fanns
poliser i skogen.
Genast sade han:
— Herr grefve, skulle denne herre ha någonting att tala med
er om, så går jag under tiden sakta före.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
