Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen - 46. En vandrande gesäll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
540
Under tiden hade kommissarien redan i hotellägarens närvaro
anställt visitation i de båda af John och Gerda hyrda rummen.
Denna visitation lämnade så godt som intet resultat.
De båda resandena hade intet bagage med sig, endast en tom
kappsäck, och alla kommissariens bemödanden att i dessa rum finna
något af de rånade skatterna, blefvo resultatlösa.
För att ej åsidosätta någon försiktighet befallde kommissarien .
de båda konstaplar, som deltagit i husvisitationen, att gömma sig
i rummen och invänta förbrytarparets hemkomst.
För att undvika allt onödigt uppseende och för att betaga
förbrytarna hvarje tillfälle till flykt, ämnade man företaga häktningen
i de af dem bebodda rummen.
Så snart paret visade sig och begaf sig till sina rum, skulle
de utanför hotellet patrullerande polismännen därom underrätta
kommissarien och med honom genast följa efter.
Hade bara den listige räfven John väl kommit in, så fanns
det tillräckligt med folk för att hindra honom från att vidare
undkomma.
Då infann sig plötsligt på den till hotellet hörande restauranten,
där kommissarien väntade, en civilklädd konstapel.
— En högst viktig underrättelse, herr kommissarie, hviskade han.
— Är han här? Kommer han? Har ni sett honom? frågade
hastigt kommissarien.
Konstapeln berättade nu, att han med säkerhet trodde sig ha
funnit den sökte betjänten och hans föregifna fru på ett annat hotell,
hvars namn han äfven nämnde.
— Nå-å, har ni lämnat kvar någon, som bevakar karlen? sporde
kommissarien.
— Nej. Jag var alldeles ensam och kunde följaktligen
ingenting företaga. Och eftersom det heller inte såg uti som om de tänkte
bryta upp snart, så skyndade jag fort hit, emedan jag visste, att jag
här skulle träffa herr kommissarien och flere kamrater.
Kommissarien, som slagit sig ned vid ett bord, steg genast upp.
— Fort, fort! sade han ifrigt. Har ni inte misstagit er, så är
John Mård om en kvarts timme vår fånge.
Han begaf sig genast i väg och tillsade några utanför hotellet
patrullerande konstaplar att följa med.
Snart hade de uppnått det af konstapeln namngifna hotellet,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
