- Project Runeberg -  Lilly eller Gäckade lyckodrömmar /
589

(1904) [MARC] Author: Otto Hässler
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen - 51. Den hemlighetsfulle förföljaren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

589

— Jag har inte sagt någonting alls. Det har ni antagligen
bara tänkt er, att det var min mening.

— Ja, men hvad vill ni då eljes göra med dem? Om de äro
ena så farliga individer, då är det ju helt naturligt, att ni måste
bura in dem så fort som möjligt.

Främlingen skrattade.

— Nå ja, sade han, eftersom jag ser, att ni redan är halft
förgången af nyfikenhet, vill jag förbarma mig öfver er och tala
om, hur saken egentligen förhåller sig. Fruntimret är fästmö till en
af mina bekanta; men hon är af den sorten, som helst skulle vilja
gilta sig redan i morgon för att ändtligen komma i brudsäng.
Därför har hon nu bekantat sig med en annan,. och för den tyckes hon
med ens helt och hållet ha glömt min vän. Jag vill därför nu ta
reda på hvad min präktige vän har att vänta sig. Ser jag, att de
båda ta in på ett hotell, så har jag i uppdrag att följa efter och
ställa den otrogna fästmöns älskare till svars. Jag har föresatt mig
att ta dem bägge två i hälsosam upptuktelse, ty min vän är
verkligen allt för god till att på detta sätt bli dragen vid näsan af en
lättsinnig jänta.

— Där stiga de ur. Se bara, så brådtom de ha. De gå
verkligen in i hotellet.

— Ja, jag ser det, och det gör mig verkligen ondt om min
stackars vän. Om min hustru, medan hon ännu var flicka,
under-stått sig att göra på det viset, då hade jag tvärt uppsagt
bekantskapen med henne.

Främlingen tryckte ett mynt i kuskens hand, hvarpå han vigt
hoppade ned från kuskbocken.

— Om ni alltså i morgon får höra, att det i natt vankats
smörj här på hotellet, tänk då på mig och på min försäkran, att
jag inte kommer att lägga fingrarna emellan! Tack för skjutsen
och god natt!

Med dessa ord gick främlingen raskt vidare för att sedan
jämförelsevis långsamt närma sig hotellets port. Därunder mumlade
han för sig själf:

— Det fattas bara det, att jag skulle tillfredsställa din
nyfikenhet genom att för dig babbla om hvad jag har för planer på det
här herrskapet. Åh, jag är väl inte dum heller! Nu kan du tänka

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:23:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lilly/0541.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free