- Project Runeberg -  Lilly eller Gäckade lyckodrömmar /
664

(1904) [MARC] Author: Otto Hässler
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen - 56. I grafkoret

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

■664

— Tag bara i ordentligt! uppmanade grefven. Det är väl
trätappar som hålla fast locket, och de ha antagligen svällt.

Doktorn och John anlitade all sin styrka för att kunna lyfta
af locket.

Förgäfves!

De förmådde icke öppna likkistan.

Sannerligen tror jag inte, att man äfven limmat fast locket,
gnisslade John.

— Så bryt då upp det med våld! Ni ha ju verktyg med
er till det.

Häremot invände doktorn:

— Då föreslår jag i stället, att vi först försöka vår lycka med
den andra kistan, som står där borta, innan vi förorsaka något
buller. Kanske ligger den sökta där.

Grefven började känna sig hemsk till mods.

Den omständigheten, att den första kistan ej gick att
öppna,-föreföll honom rent af misstänkt.

— Kanske är det med slug beräkning gjordt, för att ingen
skall kunna få se den döda, sade han sedan. Jag tror i alla fall,
att hon ligger i den här kistan.

— Lika mycket, svarade Brummer, innan vi förorsaka något
buller, vilja vi först kasta en blick på innehållet i den andra kistan.
Vi ta det säkra för det osäkra. Måste vi fly, så hade vi åtminstone . . .

— Det är bra, det är bra, föll honom grefven i talet. Vi ha
ingen tid att förlora. Gör som ni vill!

Han följde med lyktan i handen efter de båda andra Si snart
dessa fattade tag i det andra kistlocket, gaf det med sig.

Men när de kastade en blick in i kistan, stod deras förstånd
nästan stilla, så förbluffade blefvo de icke af hvad de sågo, utan
af hvad de icke sågo.

— Tom!

— Den är ju alldeles tom.

— Det ligger verkligen ingen i den.

Så utropade de nästan samtidigt. Hur länge de än stirrade
ned i kistan, var och förblef denna likväl tom.

Det var intet annat att göra än att lägga på locket igen.

— Jag kan inte tänka mig annat, än att denna kista bara

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:23:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lilly/0616.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free