Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen - 62. Att hafva är bättre, än om man hade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
■721
åter fram, innan de voro fullt och fast öfvertygade om, att polisen
aflägsnat sig.
Men det dröjde tämligen länge, ty konstapeln larfvade där
envist fram och åter på en kort sträcka, och det höll han på med,
ända tills en kamrat kom och aflöste honom.
John kikade försiktigt fram bakom en husknut och såg, att de
båda konstaplarna aflägsnade sig i hvarandras sällskap.
Nu ändtligen var tillfället gynsamt.
De tre männen kommo fram ur sitt gömställe, klättrade utan
synnerlig möda ötver planket och stodo snart inne i trädgården.
John öppnade medelst en dyrk en ytterdörr, och de tre
rofgiriga skurkarna smögo sig med glad tillförsikt in i huset.
Doktorn hade redan tagit reda på, att Edvard Rehn hade sitt
arbetsrum en trappa upp.
De uppehöllo sig därför inte alls länge i bottenvåningen, utan
gingo uppför trappan.
Då de kommo upp, blefvo de icke litet öfverraskade och
förskräckta. ty de hörde folk samtala i ett af rummen."
De kände igen fru Rehns röst, och sedan de lyssnat några
minuter, hade de äfven klart för sig, att det var Mattsson, som befann
sig i gummans sällskap.
— Hur ska’ vi nu göra? undrade John. Ska’ vi intränga i
rummet och tysta dem för alltid?
Brummer svarade leende:
— De samtala ju så ifrigt, att de inte alls skola tänka på att
ställa sig i vår väg. Där är en dörr till, och vi skola i allsköns
lugn först se oss om i de andra rummen.
— Det är också min åsikt, instämde grefven. Hvad tusan ä’
det de prata för något om en oäkta unge?
— De mena kanske er, herr grefve, anmärkte Brummer.
— Åh, dra’ ni åt skogen! uppbrusade grefven.
— Vi ha väl annat att göra än att nu börja tvista om
påfvens skägg, inföll John.
— Ja, det tycker jag också, förklarade grefven.
Och medan nu han och doktorn höllo vakt, öppnade Johr. med
en dyrk den andra dörren. Så snart det var gjordt, smeto alla tre
in i rummet.
— Se så, nu raskt till verket! jublade Brummer. Lösen är:
Lilly II. 46.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
