Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen - 64. Bastonaden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
de båda ärkeskälmarna en afbasning. Edra kamraters blod skriar
på hämd. Jag föreslår, att ni sedan spärrar in dem i en håla, dit
ingen människa kosnmer, och ur hvilken de icke själfva kunna
befria sig. Må de där svälta ihjäl!
— Den saken bestämmer jag inte ensam, svarade anföraren.
Rätten skall sammanträda och fälla domen öfver fångarna.
Några minuter senare stodo de röfvare, som hade sig domar
kallet ombetrodt, i en halfcirkel kring fångarna.
Maros uppträdde som anklagare.
Sedan han t;lat, tog en äldre röfvare till ordet för att på sätt
och vis fungera som försvarare.
Den lag, som detta röfvarband stiftat, sade biand annat, att
ingen anklagad fick dömas, innan äfven försvararen gjort sin plikt.
Maros, hvilken såsom bandets öfverhufvud satt som allmän
åklagare i denna rätt, hade yrkat, att John skulle dömas till döden
för mord.
Doktorn borde, för det han afsiktligt skadat bandets intressen
och försökt rymma, piskas och en längre tid sitta fången på vatten
och bröd samt slutligen helt enkelt jagas bort.
Försvararen hade ingenting att invända mot det straff, som
yrkats på doktorn.
Däremot protesterade han sin plikt likmätigt mot den
utläggningen, att John vore en gemen mördare, som borde straffas med
lifvets förlust.
Han förklarade, det John på sätt och vis endast gjort bruk af
nödvärnsrätten, då han dödat tvänne motståndare.
För att rädda sig själf hade han försökt gripa till flykten.
Hvad han sedan gjort, det vore ej att betrakta som mord utan
såsom en följd af det misslyckade rymningsförsöket.
Sedan äfven försvararen talat, sammanträdde domarena för att
rådpläga och fälla dom.
Det tog ej lång tid.
De gillade försvararens åsikt, att det i fråga om John funnes
förmildrande omständigheter, hvarför de endast förklarade honom
skyldig till dråp såsom nödvärn.
På grund häraf dömde de honom till prygel och ett àrs
inspärrning i straffgrottan.
Under denna tid skulle Jobn slita spö en gång i veckan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
