Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen - 71. Räddade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
■857
— Vänta du, din kanalje! sade han. Dig ska’ vi nog beta
lusten att drifva affär med vackra kvinnor. Skada bara, att jag är
ensam här. Men du kan gärna få veta, att vi räddat flickan, och
att vi på hennes uppmaning redan underrättat polisen. Denna
söker redan efcer den unga frun. Äfven dig, skurk, skola nog
myndigheterna leta reda på i ditt smyghål; ty det säger jag dig
rakt i ansiktet, att du enligt beskrifningen ej är någon annan än
slafhandlaren Mosessohn, och att du endast kommit hit i afsikt att
spionera. Men vänta; några af mina kamrater finnas i närheten.
Det är bäst, att jag med det samma tar dig till fånga och
öfverlämnar dig till polisen.
Med dessa ord grep fiskaren med kraftfull hand juden i kragen
och föste honom framför sig uppför sluttningen.
Juden skrek på hjälp.
Då skyndade hans medbrottslingar till, hvilka, emedan juden
först ensam velat tala med fiskaren, hållit sig gömda bakom buskar
nere vid stranden.
Hade inte fiskaren sett dessa män, eller ville han bara sätta
skräck i juden för att en gång för alla beta honom lusten att komma
igen?
Det förra var antagligen fallet, ty eftersom han var ensam,
skulle han väl eljes ej ha förfarit med israeliten på det viset.
Korteligen, innan fiskaren visste ordet af, voro judens
stallbröder framme, grepo honom, kastade honom till marken och
iängs-lade honom.
Juden gnuggade förtjust händerna,
— Bra gjordt, sade han. Men nu ska’ den narren också få
umgälla, att han så förolämpat och skrämt mig. Och nu måste han
också tillstå, hvar den vackra Greta befinner sig. Gör han inte det,
så släppa vi honom inte lefvande.
— Låt oss föra ned honom i båten! sade Janos. Där äro
vi sedan sä trefligt för oss själfva. Han måste naturligtvis bikta,
antingen han vill eller ej.
Sjöröfvarena buro fången ned i båten
Där satte sedan Janos dolken mot hans bröst och sade i
hotande ton:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
