Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen - 72. I Guds och goda människors beskydd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
■863
Greta hade under hela denna tid en enda gång slagit upp
ögonen och frågat:
— Lefver barnet ?
När hon på detta svar fått ett jakande svar, hade hon knäppt
ihop händerna och hviskat:
— Ack, om äfven Lilly visste det! — Är hon räddad? Skydda,
ack, skydda barnet för elaka människor!
Efter dessa ord hade hon försjunkit i ett vanmäktigt
svaghetstillstånd.
Men denna hennes utmattning var ju en helt naturlig följd af
de föregående rysliga händelserna.
Grefvinnan Lilly själf skulle icke kurtnat vara mera mån om
barnet, än Greta var.
Denna visste ju, att grefvinnan endast för Guds och sitt barns
skull burit lifvets tunga börda.
Förlusten af barnet skulle ha varit liktydig med hennes sista
lyckas försvinnande; ty all kärlek och omtänksamhet från hennes
trogna vännsrs sida skulle icke ha förmått ersätta henne denna
förlust.
En älskande moder lefver och dör för sitt barn.
När fiskarsönerna kommo hem, medförde de den
underrättelsen, att de icke lyckats påträffa någon annan skeppsbruten.
Lika litet hade de lyckats taga reda på, hvilket fartyg det
varit, som krossats mot klipporna och gått under.
Äfven här hade nattens inbrott satt ett mål för de till hjälp
så redobogne unge männens vidare spaningar.
Fiskarhustrun var nog hänsynsfull mot Greta att ej tillåta sina
söner mer än kasta en flyktig blick in i den lilla kammare, där
de räddade lågo nedbäddade så varmt och mjukt.
De skulle allesamman naturligtvis så gärna velat veta, hvem
den vackra unga kvinnan egentligen var; men för ingen del skulle
de velat tillfredsställa denna sin berättigade nyfikenhet på bekostnad
af Gretas ro och hvila.
Fiskarhustrun öfvertog nattvakten hos de båda räddade.
Vid midnattstid uppvaknade Greta ur sitt vanmaktstillstånd;
men det dröjde ännu en god stund, innan hon var i stånd att tänka
en klar och redig tanke.
Ty vid minnet af de utståndna skräckscenerna, äfvensom då
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
