- Project Runeberg -  Lilly eller Gäckade lyckodrömmar /
970

(1904) [MARC] Author: Otto Hässler
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen - 80. I det afgörande ögonblicket

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

970

kommit i tillfälle att rädda tvänne människor; men det uppvägde
dock icke i deras tycke på långt när missräkningen, att de ej funno
dem, efter hvilka de spanade.

Till sist måste de med öförrättadt ärende återvända till ruinen.

Inte heller här hade spaningarna under tiden krönts med någon
framgång. —

Men vi återvända till Folke Wallmark, som råkat ut för ett
så fatalt missöde.

Hur länge han legat där sanslös, det visste han ej, när han
åter vaknade till lif

Han kände nu, att han låg under en tung stenhäll.

Med mycken möda lyckades han om en stund befria sig ur
detta mindre angenäma läge.

Hans lemmar ocn hufvud värkte; men glad var han i alla
fall, när han kunde konstatera, att han, frånsedt en häftig skakning
i hela kroppen, ej tagit någon skada.

När han nu närmare granskade olycksstället, gjorde han den
upptäckten, att stenhällen, under hvilken han legat, ej var någon
annan än den, hvilken tjänat som fallucka.

Att den så plötsligt fallit ned, det kunde han ej förklara på
annat sätt, än att han, då han sflossat de båda skotten, händelsevis
träffat den hemliga mekanism, som satte falluckan i rörelse, och
att den då utan vidare börjat funktionera.

Som en stor lycka måste han under sådana omständigheter
betrakta det, att han ej blifvit ihjälslagen af den tunga stenen.

Då hörde han uppifrån ropet:

— Herr Wallmark, hvar är ni?

— Här är jag, ljöd svaret.

— Ändtligen! Ändtligen! hörde Folke strax därpå en honom
välbekant röst ropa.

— Hitåt! Hitåt! skrek han då Tschang Yao! — Ragnar!
Här är jag. Hjälp mig upp! Jag har någonting viktigt att
meddela er.

Några ögonblick senare befann sig Folke Wallmark uppe
i det fria.

Hans förmodan var riktig. Han hade genast på rösterna känt
igen sina vänner, Tschang Yao och Ragnar Arlën.

Äfven Hildur Liljefeldt, numera fru Arlén, var här närvarande.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:23:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lilly/0922.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free