Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen - 82. Förföljelsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
996
— Jag vill ju stanna kvar om bord. Ni lörstå väl, att
kaptenen bara skämtat.
Janos vinkade å nyo så betydelsefullt leendelåt matroserna.
Dessa förstodo honom.
Antingen Mosessohn ville eller ej, och hur häftigt han än
spjärnade emot, blef han likväl instoppad i den tomma tunnan, ur
hvilken han endast med hufvudet stack upp, alldeles som
sköldpaddan ur sitt skal.
— Se så, i väg med honom bara, vräk honom öfver bord!
befallde Janos, som fann ett ofantligt nöje i att ordentligt näpsa
juden för den feghet, som han visat under bataljen.
— Kapten, ropade en af matroserna, ska’ vi inte först sätta
in locket och slå på gjorden? Den stackars saten skulle ju drunkna,
om vi kastade honom i sjön i den öppna tunnan.
— Det få ni göra efter behag Drunknar han, så drunknar
han, och det är inte mer med det.
En af matroserna hämtade en lång lin a, hvars ena ända säkert
bands tast omkring tunnan.
Sedan lät man under skratt och spefulla anmärkningar tunnan
med juden glida ned i vattnet.
En af karlarna hade roat sig med att borra ett par hål i
tunnans botten.
Så snart tunnan kom i beröring med vattnet, inträngde detta
genom hålen i den samma.
Nu först, då juden märkte, att tunnan tog in vatten, började
han skrika och tjuta riktigt ordentligt. Det lät, som om knifven
suttit i honom.
Men hur mycket han än bad, jämrade sig och svor,
förbarmade sig likväl ingen öfver honom; ty piraterna funno mycket nöje
i att ängsla och pina honom riktigt grundligt.
De släppte efter allt mera och läto tunnan ta in vatten. Det
dröjde icke länge, innan den var full, så att man endast såg öfre
kanten af den samma ofvan vattnet.
Och ur den vattenfyllda tunnan stack gamle Mosessohns hufvud
och kring linan krampaktigt knutna händer upp.
Janos hade från kommandobryggan med leende välbehag åsett
matrosernas experiment.
Nu kom han ned för att på nära håll bevittna skämtet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
