Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen - 83. Kapprodd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1005
upplefvat, det hade varit af den beskaffenheten, att han nu visligen
sökte undvika allt, hvarigenom han skulle kunnat gifva piraterna
anledning att göra honom till föremål för sitt öfvermodiga gyckel.
Ja, Janos hade redan anmärkt, att juden icke vidare hade
någon tur i affärer, och han hade undrat, om det inte därför vore
allra bäst att afbryta affärsförbindelsen med honom för att sedan
alldeles på egen hand försöka sin lycka.
Grefvinnan Lilly, som måst vara ögon- och öronvittne till
piraternas mordiska förberedelser i fråga om deras förföljares dödande,
tog nu icke mera någon som helst notis om allt det, som försiggick
omkring henne.
Hon hade nästan kommit till den ståndpunkten, att allt var
henne likgiltigt.
Hade hon nu fått dö, så skulle hon ha hälsat döden som en
kärkommen förlossare från alla lidanden.
Hon vämjdes vid dessa_ människors brottsliga görande och
låtande, och om hon också höll ögonen slutna för att slippa se
något, kunde hon dock ej förhindra, att hon hörde, hvad som
talades omkring henne.
Hon måste därför också lugnt åhöra, hurusom de kallblodigt
och hjärtlöst kommo öfver ens om att döda henne, ifall det vore
omöjligt att bringa henne i säkerhet för förföljarna.
Janos utdelade befallningar och sporrade roddarna till den
största kraftansträngning genom att påpeka, i hvilken ytterst farlig
belägenhet man råkat.
Om en stund föreslog en af piraterna:
— Det är väl allra bäst, att vi styra kurs på fastlandet. På
ön, dit det nu bär i väg, kunna vi inte hålla våra fiender stången,
utan vår död eller vårt tillfångatagande blefve då bara en
tidsfråga.
— Låt mig styra! svarade Janos lugnt. Jag vet nog hvad
jag vill. För ångarens kanoner äro vi nu tack vare vår vackra
fånges närvaro säkra. Ro för lifvet ännu en stund, så att de inte
hinna oss, innan vi uppnått ön! Där är vattnet så grundt, att
ångaren måste stanna på respektfullt afstånd.
Piraterna gjorde som de blifvit befallda.
— Gifven er godvilligt och utlämnen er fånge! ljöd nu tydligt
genom roparen ångfartygskaptenens röst.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
