Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen - 100. I en svår belägenhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1139
HUNDRADE KAPITLET.
I en svår belägenhet
När de ändtligen kommo upp på berget, hvarifrån de hade
en ganska vidsträckt utsikt, blefvo de icke litet förskräckta, när de
på långt afstånd sågo en ryttarskara spränga fram.
Vid denna syn utbrast Lea:
— Det är de. Där äro de uslingarna. På den häst, som
är något efter de andra, sitter den stackars Greta.
Äfven Tschang måste bekräfta, att Lea sett rätt.
Han var mycket uppskakad.
— Det var då också en gemen otur, sade han. Hur lätt
skulle vi inte ha kommit på det klara med dessa fega skurkar,
om inte soldaterna kommit emellan ocn hindrat oss! Om vi bara
ändå inte hade måst lämna våra hästar i sticket! Jag skulle bara
vilja veta, hvar de bofvarna fått hästar ifrån i en sådan hast.
— Jo, det är lätt förklaradt, sade John, som själf var rasande,
för det Brummer lämnat honom i sticket och nu redan fått ett så
stort försprång.
— Nå, förklara det då! utbrast Tschang.
— De hade ställt in sina hästar i ett gömställe där nere.
Men låt inte det afskräcka er! De komma nog inte så långt, ty
hästarna äro redan ordentligt tröttridna.
— Har du någon aning om, hvart dina kamrater ämna fly,
John ? sporde Tschang.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
