- Project Runeberg -  Lilly eller Gäckade lyckodrömmar /
1145

(1904) [MARC] Author: Otto Hässler
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen - 100. I en svår belägenhet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1145

Men det var också alldeles onödigt, att röfvarena drogo ut för
att fånga gamla Miiinski.

Denna satte sig fast i sadeln och förstod att lugna och tygla
den vilde och gensträfvige hästen.

Så snart hon hade honom fullkomligt i sitt våld, red hon
käckt och dristigt emot röfvarena, detta till stor öfverraskning för
doktorn, som varit fullt och fast öfvertygad om, att hon tänkte gripa
till flykten.

— Kamrater, r apade doktorn, skulle kvinnan lömskt mörda
mig, så hämnens mig genom att genast skjuta vår fånge! — Har
du hört det, kvinna? ropade han emot den ankommande. Greta är
dödens, om du för nedrig bakslughet i skölden.

— Kan väl inte alls falla mig in, ljöd svaret. Jag vill ju i
godo underhandla med er. Men naturligtvis måste jag freda mitt
eget skinn. En fräck snapphane mer eller mindre spelar ju heller
inte alls någon rol.

Doktor B’ummer höll emellertid försiktigtvis sin revolver i
beredskap.

Kvinnan kom allt närmare.

Hennes första blick gällde Greta, hvilken med en lång rem
var fastbunden på hästryggen.

— Ha ni något vin med er? frågade kvinnan.

Doktorn skrattade tvunget.

— Nå, men det är inte illa, sade han. Du vill väl stärka
dig efter striden? Men att vi skulle bjuda dig, som är våra
kamraters mörderska, någon vederkvickelse, det är väl ändå för mycket
begärdt.

Då fortfor kvinnan i befallande ton:

— Jag frågar dig, doktor, om du har något vin. Inte jag
behöfver det utan min stackars väninna där. Om ni kände er lika
krya, friska och starka som jag, så skulle ni allt se betydligt
morskare ut, än hvad fallet nu är.

Att Greta var mycket medtagen, det hade ju doktorn redan

sett.

— Hvem at er har något vin? frågade han.

En af männen tog -ur sadelväskan upp en flaska och räckte
Greta den.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:23:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lilly/1097.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free