Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen - 111. Festglädje
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
,1254
Det ville de emellertid vänta med, tills Edvard hunnit få sitt
nya hem färdigt.
Grefvinnan Lilly ville också låta en liten tid förflyta, innan
hon ingick nyit äktenskap.
Hon ville ej ge folk ringaste anledning till elakt prat om
henne och hennes blifvande man.
Den skatt, som gamla Milinski trugat henne att mottaga,
använde hon till välgörande ändamål, och den blef på så sätt till
mycken välsignelse.
Fru Milinski hade ej velat behålla någonting för egen del, och
inte heller hade hon velat medfölja sina nya vänner till deras
hemland. Vid deras hemresa hade hon skilts från dem.
Äfven Janos hade stannat kvar i sitt fädernesland; men han
ägnade sig ej mera åt sjöröfvaryrKet utan skaffade sig en mera
människovärdig sysselsättning.
Zuleika däremot hade, som vi sett, af fruktan för Mehemed
paschas hämd följt med till Sverige, där hon stannade kvar och blef
Lillys nögt värderade trotjänarinna.
Mor Karin var stolt öfver sin son, och det kunde hon med
skäl vara, ty han var ju en sannt ädel och ridderlig man.
Hon fick mycken glädje af honom, och hon tackade i
brinnande böner den käre Guden, som beskärt henne denna obeskrifligt
ljufva, härliga moderslycka.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
