Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen - 113. Syndens lön
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
,1267
Grefven var ensam med den gamle gubben, och sedan han
skålat med honom och druckit, frågade han.
— Hvar är den där gumman Milinski för närvarande, vet
ni det?
— Hon måste htelt tvärt bege sig härifrån, ty hon hade fått
bud om, att hennes dotter dött, och hon ville ovilkorligen först af
allt skynda att begrafva henne. Eljes var det från första- början
meningen, att de allesamman skulle göra sällskap härifrån upp till
den höga norden, dit de andra reste.
— Och Tschang Yao?
— Han for till Wien i något ärende.
— Men han ämnar komma hit igen?
— För att sammanträffa med Milinski, ja.
— Och för hvad ändamål?
— Det är, som sagdt, en hemlighet. Jag kom händelsevis att
bli vittne till deras rådplägning strax före afresan, och på så vis
fick jag veta, hvarom fråga var.
— Nà-å?
— Jag vet knappast, om jag törs tala orn det.
— Det måtte väl ingenting göra, menade grefven och tog
fram ett guldmynt, hvilket han tryckte i gubbens han.
Denna frikostighet gjorde åsj’ftad verkan.
Gubben tackade, stoppade på sig myntet och svarade sedan i
försiktigt dämpad ton:
— Jo, det är fråga om att hämta en stor skatt.
— Verkligen? Min aning! utbrast grefven med alla tecken
till den lifligaste sinnesrörelse.
— De skulle redan ha hämtat den, om icke gumman fått
förhinder, tillade gubben,
— Och hvar ... vet ni, hvar hon gömt sin stora skatt?
— Hon beskref noga stället för Tschang Yao, och det
intresserade mig så mycket mer, som jag mycket väl känner till den
trakten.
— Ni tror, att ni skulle kunna finna hennes gömställe?
— Det är jag alldeles öfvertygad om.
— Att ni inte då fallit på den tanken att begifva er dit!
anmärkte grefven.
— Jag har verkligen funderat därpå, medgaf gubben; men jag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
