8 Spånadslinodlingens utbredning I meddelande från Sveriges Allmänna Linodlingsförening årg. 20 (1942) har fil. kand. Karin Smirnoff, Stockholms högskolas ekonomiskt-geogra-fiska institut, publicerat resultat av gjorda undersökningar om linodling i Sverige. Av denna undersökning framgår, att linodlingen ökade snabbt under 1700-talet och att utvidgningen fortsatte in på 1800-talet. Efter en hastig ökning på 1860-talet har arealen 16 500 ha. Därefter skedde en tillbakagång. År 1900 var linarealen nere i 3 926 ha. Efter ytterligare minskning redovisas 1916 943 ha. Vid denna tidpunkt upptog den officiella statistiken under rubriken »andra växtslag» såväl olje- som spånadsväxter. Nämnda rubrik upptar för år 1916 2 694 ha, varav således enligt kand. Smirnoffs siffror en dryg tredjedel utgjordes av lin. I den officiella statistiken stiger under första världskrigets senare år arealen för »andra växtslag» tills den 1919 är uppe i 13 950 ha. Av riksdagen tillsatta linsakkunniga beräkna detta år i sitt avgivna betänkande att den med lin besådda arealen var över 4 000 ha. I statistiken försvinner efter första världskriget linet bland »andra växtslag», vilka exempelvis 1929 uppges upptaga en areal av 7 204 ha. Jordbruksstatistikens siffror på 1930-talets mitt avspeglar sökandet efter utvägar ur jordbrukskrisen. Arealsiffrorna för »andra växtslag» stiga men falla åter, efter vad man kan anta, i samband med verkningarna av spannmåls- och mjölkregleringarna. 1940 börjar Riksförbundet Lin och Hampas statistik. Tabell 1. Spånad slinodling en i Sverige. (Enl. Riksförbundet Lin och Hampas statistik.) År 1940 154 ha » 1941 688 » » 1942 1 425 » » 1943 2 764 » » 1944 3 781 » » 1945 4 518 » » 1946 4 052 » » 1947 3911 » » 1948 3 701 » » 1949 4 101 » » 1950 4 450 » Den i landet ursprungliga odlingen av lin till husbehovsändamål är i areal svår att fastställa med precisa siffror. Den kan emellertid beräknas för landet i sin helhet utgöra 100—150 ha.