25 års sortförsök. Antal förs. Tågahalt % Blånhalt % Tågakvalitet klass Mätaren Total Resp, sort Skillnad Rel.tal Mätaren = 100 Mätaren Resp, sort Skillnad Rel.tal Mätaren = 100 Mätaren Resp, sort Skillnad Rel.tal Mätaren = 100 16 10,31 + 0,10 ±0,23 101 5,2 8 —0,29 ±0,70 95 III + + 0,04 ±0,08 102 14 10,51 + 0,20 ±0,31 102 5,96 + 0,83 ±0,26 114 III + —0,26 ±0,06 85 13 11,68 —0,3 7 ±0,3 8 97 5,24 + 0,10 ±0,27 98 Ill + + 0,08 ±0,07 105 16 10,31 + 0,01 ±0,02 100 5,28 + 0,06 ±0,18 101 III + + 0,02 ±0,02 101 15 10,64 —0,06 ±0,2 7 99 5,21 + 0,15 ±0,13 103 III + + 0,10 ±0,08 94 15 10,64 + 0,22 ±0,32 102 5,21 —0,0 5 ±0,2 3 99 III + + 0,04 ±0,05 102 Utsädesmängdsförsök I södra Halland äro under åren 1938—1943 utförda 16 försök där utsädes-mängderna 90, 150 och 210 kg pr ha har jämförts. Halmmängden har stigit med ökad utsädesmängd, men fröskörden har fallit redan vid 150 kg. 1 7 försök inom Sydsvenska mellanbygden och höglandet har 150 kg utsäde givit 520 kg mer halm och 70 kg mindre frö. I västra Sveriges slättbygder ha endast enstaka försök utförts men tendensen är densamma. I 8 försök inom östgötaslätten, S. Bergslagen, Mälar- och Hjälmarbygden har 150 kg utsäde givit 240 kg halm och 10 kg frö mer än 90 kg utsäde. 12 försök i norra Bergslagen och Norrland ha resulterat i merskörd av 120 kg halm och 70 kg frö, när utsädesmängden ökats från 90 till 150 kg. En mängd enskilda försök peka på alt bästa utsädesmängden ligger på 140 kg pr ha. Försöken ha legat i Herkuleslin. Om andra sorter med avvikande 1 000-kornvikter komma till användning måste detta observeras i praktiken. Någon differentiering runt medeltalen, vilka redovisats redan i Jordbruks-försöksanstallens meddelande nr 27, sid. 18, har således genom resultatens fördelning på de olika områdena ej framkommit. Såmetodsförsök Är 1949—1950 har i enstaka försök korssådd och myllad bredsådd i förening med olika utsädesmängder prövats. Resultaten äro för fåtaliga för att ges vitsord, men tendensen är att den myllade bredsådden möjliggör skör-deökningar.