Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Krigets slut och Lincolns död
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
för scenen i Fords teater, för att
aldrig mer resas, bars den döende
presidenten genom teatern ut på gatan.
Som det var för långt till Hvita huset,
mottogs ett anbud af en man, som
bodde i ett hus midt emot teatern, att
bära presidenten till hans rum. Och
där utandades Abraham Lincoln sin
sista suck kort före kl. ½8 morgonen
den 15 april 1865. Han hade varit
sanslös, allt sedan han träffades af
skottet.
Samma kväll som Lincoln mördades,
gjordes ett mordförsök mot statsministern
Seward. Så snart Stanton erfor,
hvad som skett, lät han stänga
krogarne, satte en stark vakt kring det hus,
hvari presidenten låg döende,
förklarade staden under krigslag och tog
själf öfverbefälet. Belöningar,
uppgående till inalles omkring $250,000,
utlofvades af regeringen, staden
Washington, tre stater och en mängd
enskilda personer för gripandet af Booth
och hans medbrottslingar. Hundratals
detektiver, officerare, soldater och
andra begåfvo sig ut på jagt efter dem.
Booth ertappades i en tobakslada på
en farm i Virginia den 26 april och
blef skjuten af en sergeant Corbett,
som handlade i öfverilning och mot
ordern, som löd att gripa Booth
lefvande. Medbrottslingarne, 9 till antalet,
grepos på olika platser. En räddade
sig genom att uppträda som kronvittne.
De öfriga ställdes inför rätta den
16 maj. Fyra af dem, bland dessa en
kvinna, dömdes den 5 juli till döden
och hängdes den 7 juli. Af de öfriga
dömdes 3 till lifstids och en till 6 års
tukthusstraff. En af dem dog af gula
febern, de andra tre benådades år 1869
af Lincolns efterträdare, president
Johnson. Det unga, nyförlofvade
paret, som delade teaterlogen med
makarne Lincoln, gifte sig, men fann
ingen lycka. Mannen mördade sin
hustru i ett anfall af sinnesförvirring.
Mrs Lincoln fann heller ingen frid,
fast hon sökte den i ombyte af
vistelseort. Hon bodde en tid i England,
en tid i Frankrike, likaledes i
Tyskland, hvarifrån hon sände kongressen
en anhållan om beviljandet af en
pension, som dock med fog förnekades
henne. Hon förföljdes ständigt af det
dystra minnet och talade därom jämt.
Efter sin återkomst till Amerika var
hon någon tid intagen på en anstalt
för sinnessjuka i trakten af Chicago.
De sista åren af sitt lif tillbrakte hon
hos sin syster i Springfield, där hon
afled 1882. Den enda trösten i hennes
olycka var, att hon aldrig behöfde lida
brist. Lincoln efterlämnade nämligen
en förmögenhet, som öfversteg $100,000,
eller lika mycket som han förtjänat
som president. Detta är så mycket
märkligare, som han icke var någon
god finansier och under den första
tiden i Hvita huset måste låna pangar
för att kunna bestrida sina utgifter,
och kan endast förklaras så, att han
var lycklig i valet af finansiel
rådgifvare.
Icke färre än 4 sammansvärjningar
mot Lincoln ha uppdagats. Den
första omtalades i berättelsen om hans
resa till Washington i februari 1861.
Den andra ägde rum sommaren 1864,
då Booth gjort upp en komplott med
ett apoteksbiträde i Washington att
förgifta Lincoln. Antingen fick Herold,
biträdet, ej tillfälle därtill, eller
saknade han mod, ty i ett bref från Booth,
som hittades i en spårvagn, var
skrifvet: “Du kan välja vapnet själf:
giftbägaren, knifven, kulan. Bägaren svek
oss en gång och kan göra det igen”,
o. s. v. Samma höst uppgjordes en
plan af Booth och hans medbrottslingar,
som gick ut på att gripa Lincoln
under en af hans sedvanliga utflykter
till soldathemmet utanför Washington
och föra honom till rebellerna. En
eftermiddag i mars 1865 skulle
bortsnappandet ske, och allt var i ordning
därför. Hvad som räddade Lincoln
den gången var, att han den eftermiddagen
sände finansministern Chase i
sitt ställe till soldathemmet. Den
fjärde sammansvärjningen hade till syfte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
