Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Biskopar - B) Efter reformationen - 32. Johannes Botvidi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vid samma synod uttalade lian sig om, hvilka kvalifikationer, som
borde finnas hos, prostarne, och om den ersättning, som dem borde
tillkomma för deras besvär. Han pröfvade då skäligt, att till hvar och
en utginge en tunna säd af hvarje kyrkohärbärge. Prostarne borde an-
mäla, när någon klockare afgått, på det att i dennes ställe ”må fordras
en ärlig, boklärd man, den där icke allenast väl sjunga kan utan
ock uppläsa catechismum för folket och lära ungdomen läsa, gossar
och fäntor, att de ock sjunga i kyrkan och prisa Gud”.
För öfrigt ålade han prästerskapet att vid alla kyrkor anskaffa
böcker, hvari skulle antecknas födde och döpte, dem som ”fästes” och
vigdes, dogo och begrofvos, kyrkornas inventarier m. m., m. m.
Biskopens ordnande hand förmärktes äfven i hans anordning be-
träffande prästmötena. För det lägre prästerskapet lät han anordna
en särskild synodus diaconorum, som under benämningen synodus
comministrorum omtalas ännu 1669. För att främja prästerskapets
bokliga bildning verkade han för upprättandet af ett bibliotek i stifts-
staden, närmast afsedt för det nyligen inrättade gymnasiet, som huf-
vudsakligen var en prästbildningsanstalt.
Huru han sökte genomföra sina grundsatser vid kyrkoskickets ord-
nande, framgår af hans sätt att förrätta de visitationer, som han ut-
förde, hvarom se de utdrag, som förekomma från visitationerna i Säby,
Skällyik och S:t Anna, Adelöf och Hult (G. AVestlings under före-
trädaren åberopade uppsats i Kyrkohist. årsskrift 1914, där- ock finnes
en synnerligen förtjänstfull skildring af biskop J. Botvidi.)
Till sin personlighet var biskopen en from och gudfruktig man,
som med stor administrativ förmåga förenade ett ymnigt mått af tidens
lärdom. Med nit verkade han för kristendomskunskapens spridning
och tillväxt samt för innanläsningens utbredande hos allmogen, t. o. m.
för dess skrifkunnighet. Han uppmanade prästerna att tillvarataga
antikviteter, särskilt gamla permebref, som belyste kyrkans och präst-
gårdarnes ägoförhållanden.
Riksdagarne 1627, 1633 och 1634 äfvensom rikets ständers utskotts-
möte 1635 bevistades af honom.
Fr. tr. utg.: Om den fria viljan i andliga ting, Rostock 1604. En kort och en-
fallig uthläggning öffuer någre verser i thet Y Cap. Esaise om the styggelser och
straff, som Dryckenskap hafuer med sig, Stockholm 1605. Liber de radii struetura
et usu. Rostochii eodem anno. Arithmeticse vulgaris libri duo, ibid. 1613. Tracta-
tus brevis de recta disputandi oratione, Lubechce 1614. D. Lutheri trogna förma-
ning till borgmästare och råd i alla städer i Tyskland, att de kristliga skoloi upp-
rätthålla och hålla skola, öfvers. Liibeck 1614. The sjw bootpsalmer och någre
tacksägelser utki Davids Psaltare medh korta uthläggning, Stockholm 1616. Dl-
sputatio de prsedestinatione, Epsalise 1617. Thet LIII Capitlet Esaise om .Tesu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
