Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Biskopar - B) Efter reformationen - 39. Haquin Spegel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Biskopar. 77
Leipzig samt i Köpenhamn 1664, kvarifrån han begaf sig till Holland
och därpå till England; lärare hos burggrefven Elirenberg i Malmö
1666; student i Lund 1669 27/s och mag. där 1671 28/i; prästvigd i
Strängnäs s. å. på kallelse af änkedrottningen Hedvig Eleonora, livars
hofpredikant han blef s. å. 23/s; åtföljde konungen på hans Eriksgata
1673; konungens öfverliofpredikant och biktfader 1675’/io! superin-
tendent öfver armén i Skåne och prseses i fältkonsistorium 16<62‘/i>
kyrkoherde i Ronneby 1679 Vn, tilltr. ej; superintendent öfver Visby
stift s. å. 2Vii 5 biskop i Skara 1685 28/4, tilltr. 1686; biskop i Linkö-
ping 1692 23/io, tilltr. 1693; teol. doktor s. å. 2/3; ärkebiskop och
TJpsala universitets prokansler 1711 21/4. f 171417/4, begr. med lik-
predikan af bisk. Gezelius s. å. 23/ö; parentation hölls dagen därpå af
prof. Upmark. Hans stoft fördes till Linköping, i hvars domkyrka
hans torftiga grafhäll täcker stoftet af ”en bland Sveriges yppersta
söner”.
Gift, 1683 rr/7 m. Anna Schultin, änka efter Joh. Brodinus, biskop i Västerås,
f. 1655 21/f, t 1730 14/8, dotter af Olaus Schult, prost i Hedemora, och Elisabeth
Stjernman.’ Barn: Jacob, f. 1681 25/5, + 1705 w/s- Elisabeth, gift m. J. Steuchius,
utn. biskop i Linköping. Margareta, f. 1688 24/1, t 1760 23/3, gift 1719 m. Grefve
Joachim v. Duben, riksråd. — Ärkebiskopinnan och döttrarna adlades 1719 w/5
men togo ej introduktion å riddarliuset. Se Schlegel & Klingspor, sid. 275.
Tidigt föräldralös kom den unge S. till en aflägsen släkting, som
var komminister i Elmeboda. Det fridfulla landskapet med dess manga
sjöar och vackra skogar afspeglade sig i hans unga sinne och toide
hafva alstrat det skaldelynne, som sedermera blef hans egen ara och
hans landsmäns uppbyggelse. Hvilka som sedermera hjälpte honom,
känner man ej, blott att han öfverallt förvärfvade vänner och välvilja.
Såsom lärare i Malmö kom hans skicklighet till riksamiralen Stenbocks
öron, som tog honom till lärare för sin son, den sedan så bekante kri-
garen Magnus S. Härigenom blef han känd med Stenbocks svåger,
Magnus Gabriel De la Gardie, den store gynnaren af lärdom och snille.
Nu följde den ena befordran efter den andra och 1676 är Spegel med
den svenska hären i kriget. I Markaryds kyrka beredde han då på
högtidligt sätt genom nattvardsgång de unga svenska ädlingarna till
det fälttåg, på hvars utgång Sveriges väl eller ve skulle komma att
bero. Det afgjordes kort därpå genom slaget vid Lund, och natten
förut hade Spegel under ett allvarligt samtal beredt sin konung till
den kommande dagen med dess strid till seger eller död. Flera gånger
höll slaget på att vända sig till Sveriges olycka, t. ex. då vänstra fly-
geln sviktande drog sig tillbaka mot Lund. Då framträdde Spegel 1
leden och manade soldaterna att med fortsatta ansträngningar radda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
