Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Biskopar - B) Efter reformationen - 40. Jacob Lang
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kungl. Biblioteket
STOCKHOLM
82
40. Jacob Lang, f. i Gefle 1648 Vs- Föräldrar: Jacob Anders
Biskopar.
son Lang, tullnär i Uleå i Finland, och Kerstin Henriksdotter. Efter
studier i Uleå student i Ups. 1664 »/io, i Åbo 1666 och åter i Upsala 1667
samt i Oxford 1677; sekreterare hos e. o. envoyén Kils Liljerotli i Paris
1678 och hos e. o. ambassadören grefve Nils Bjelke 1680—81; prv. 1683;
prost och kyrkoherde i Nyen i Ingermanland s. å. 4/5; superintendent
i Narva 1688; teol. doktor i Åbo 1690; generalsuperintendent i Lifland
1700 16/t; biskop i Rewal 17014/?; måste till följd af ryssarnas in-
brott fly till Stockholm 1710; biskop i Linköping 1711 21/4, t 1716 17/2r
begr. i domkyrkan s. å. 28/2. En minnesvård öfver honom finnes där-
städes.
Gift m. Anna Bunge, f. 166113/10, dotter af Mårten Gunge, handelsborgmäst.
i Stockholm, och Margareta Jernstedt. Barn, som 1716 28/-,^ adlades med namnet
Lagercreutz: Jacob, generalauditör, t 1756 ?/4. Anna, t 1751, gift 1713 5/2 m- Axel
Grubbe, kommendör. Gustaf, kapten vid Östgöta infanteri, t under fälttåget i
Norge 1718. Christina Margareta, f. 1685 ?/4, gift 1708 2O/lo m. Arvid Moller, pro-
fessor i Lund. Ätten är utgången.
När den nya hyllningseden aflades i Ingermanland 1688, höll L.
i Nyen en predikan, som trycktes och tillägnades konungen. Ämnet
var: Om Herrens och konungens fruktan. Författaren talade bland
annat sålunda: ”En konungs höghet kan aldrig lysa klarare, än när
den paras med den högste Gudens; och den vördsamma fruktan och
kärlek, som däraf bör hos undersåtar uppkomma, kan ej bättre fram-
kallas, än när konungen ställes bredvid Gud. Kätteri och uppror åro
nämligen fastare sammanbundna än den gordiska knuten.–––––– I
första Samuels åttonde kapitel är en konungs rättighet framställd
sålunda: ’Edra söner skall han taga till sin vagn och till de åkermän,
som hans jord bruka och hans säd uppskära skola. Edra bästa åkrar,
vin- och oljegårdar skall han taga och giva sina tjänare. Och I måsten
vara hans trälar’. ”Många tro”, tilläde predikanten, ’£att Samuel velat
härmed varna mot det förtryck, som tyranniska konungar kunna för-
öfva. Men den, som rätt besinnar saken, skall för visso begripa, att
den konungsliga rättighet, Samuel beskrifvit, är en sådan, som alla
konungar med skäl äga.––––Bort därför med alla svärmeandar, ej
värdiga att räknas bland människor! — Bort med alla dem, som sätta
sig upp emot Guds och människors ordning och som tro sig finna
ett stöd för sin galenskap däri, att Petrus kallar dem, som väldet hafva,
en mänsklig ordning! Sannt är, att de äro människor och icke änglar.
Likväl har Gud insatt dem, och det är således en gudomlig ordning.
Varen därför icke halsstyfva, såsom edra fäder varit” o. s. v. Redan
s. å. blef predikanten från kyrkoh. i Nyen superintendent öfver Inger-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
