- Project Runeberg -  Linköpings stifts herdaminne / Första delen /
147

(1915-1919) [MARC] [MARC] Author: Johan Alfred Westerlund, Johan Axel Setterdahl
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Biskopar - B) Efter reformationen - 51. Ebbe Gustaf Bring

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Biskopar. 147
klar och sträng tankeföljd, som nödgade motståndarne att vid fortsatt
argumentering söka nya utfallspunkter.
Sitt första och i Linköpings stifts annaler synnerligt eminenta
prästmöte höll biskop B. redan så att säga under ordnandet af sin
enskilda bostad, ett par månader efter flyttningen till Linköping, och
såsom han därmed visade, att, såsom mötets preses sade, han icke såg
på sitt utan på stiftets bästa, så blef detta ock sedermera grundtanken
i heia hans biskopliga verksamhet. Hans deltagande i diskussionerna
karakteriserades af en prästmötesdeltagare, sedermera själf biskop, så-
lunda: ”det är den sanna humaniteten att stå högt och ändock icke
ställa sig själf högt”. Sitt stift kände han väl, sitt prästerskap lika-
så, en del däraf redan från den tid, då de såsom fattiga scholares
njöto spisning vid hans bord. Förutom 4 prästmöten medhann han
att hålla visitationer i alla stiftets församlingar med undantag möj-
ligen af 2 pastorat.
Såsom eforus öfver stiftets läroverk fick han inviga nya, tidsenliga
läroverkshus i Linköping, Norrköping, Västervik, Vimmerby och Vad-
stena, hvarjämte han medverkade till grundandet och organiserandet
af folkskollärareseminariet samt elementarskolan för flickor, båda i
Linköping, samt inlade betydande förtjänst vid ordnandet och flytt-
ningen af Stiftsbiblioteket äfvensom vid uppförandet af ett för vår
domkyrka värdigt torn.
Biskop B. hade en sällspord gåfva att förläna åt alla de kyrk-
iika akter, han ledde, en stämning af gripande och högtidligt allvar,
som började förnimmas redan vid hans inträdande i de församlades
krets, något som icke blott hade sin grund i den tilltalande yttre ge-
stalten.
Hans personlighet tillvann honom icke blott en större allmänhets
kärlek och förtroende, utan äfven de höga föräldrarne i konunga-
borgen vände sina blickar till honom, då Sveriges kronprins uppnått
den ålder, att han skulle beredas till sin första nattvardsgång. Med
erkänsamma ord framburo de till honom en liknande önskan, när de-
ras öfriga söner uppnått samnia ålder, något som B. dock, hvad den
yngste angick, måste afböja på grund af försvagad hälsa.
På sin 71:sta födelsedag häftigt insjuknad, afled han snart
därpå, efterlämnande minnet af en bland Linköpings stifts utmärk-
taste biskopar.
Fr. tr. utg.: Bör utredandet af unio personalis och communicatio idiomatum
qvarstå i dogmatiken eller förklaras blott tillhöra dogmatikens historia^Lund 1837.
Dogmat. föreläsning om delningen af attributa Divina, om momenterna i Ordo
salutis (i Theol. qvartalsskrift s. å.). Om bibelläsning, Tal i Lunds bibelsällskap,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Apr 10 12:31:00 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/linherda/1/0197.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free