Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Domkapitlets öfriga ledamöter - 1. Domprostar och kyrkoherdar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
178 Domprostar.
På grund af de oroliga tiderna upphörde Upsala universitet med sin verk-
samhet redan 1515, och det blef ej återupprättadt af Gustaf Wasa. Erik XIV
tänkte därpå, men genomförde ej tanken. Först Johan III återupprättade det-
samma 1572, men stängde det åter 1577, enär professorerna vägrade att under-
skrifva liturgien. Som bekant beslöts på Upsala möte, att universitetet åter skulle
träda i verksamhet, hvilket ock skedde 1595. Detta nämnes såsom en förklaring,
hvarför i detta arbete en del äldre uppgifter om studier i Upsala på 1500-talet
ej upptagits.
36. Israel Olavi (Fortelius), född i Linköping 1577 19/n- Son
af n:r 31. Student i Upsala 1595, därpå i Rostock s. å. och sedan i
Helmstädt, där han blef magister 1599. Decanus i Linköping s. å. Prv.
och conrektor vid cathedralskolan i Linköping 1600 samt poenitenti-
arius 1602; domprost 1604. Preses vid prästmötet 1606. t 1614 2/4
och begrafven på stora gången i domkyrkan midt emot predikstolen.
Å en minnestafla synas bilder af honom, hustru och barn i knäböjande
ställning under den förklarade Frälsarens bild.
Gift 1) med Margareta Thyrsdotter (Stålhandske), f. 1586, t 1608 6/3- dotter
af Thyrs Haraldsson till Ledingelunda och Anna Mattsdotter (Ruuth). Han hade
med henne 2 söner, som dogo i barndomen, och en dotter. 2) 1609 10/2 med Sigrid
Olofsdotter i hennes 2:a g. [gift 1) med Petrus Jome, biskop i Strängnäs; 3) med
Nils Grubb, lektor i Linköping; 4) med Jonas Petri Gothus, biskop i Linköping].
Son: Israel, först lektor i Linköping, sist v. president i Kommerskollegium. Han
adlades med namnet Lagerfelt, och ätten fortlefver.
Af samtida får han det vitsordet: En vältalig och förståndig man.
På hans epitaphium i domkyrkan läses:
Israel, fuerat qui pastor Lincopiae olim
Qualis erat docet hac aemulus ecce manu
Quantus erat, quantis virtutibus auctus & ingens
Vivus tunc vivis pinxerat ipse notis.
Sed probitas melius pinxit pietasque fldesque
vera & pingit adhuc posthuma farna virum.
Enthea quippe favi coelestis mella loquelis
Sparsit nectareis, dotibus eximiis.
Nostro judicio dignus vel Nestoris annis
non nisi viginti prsefuit ille gregi.
Abstulit at variis fortuna ambagibus illum,
Quem DEUS jeterna sorte beare cupit.
Ergö vale, Israel, Domino Prece prievaluisti
Ordine te sequimur, quo velit ipse DEUS.
Fr. tr. utg.: Disputatio de inflniti natura et diversitate. Rost. 1596. Disp-
de generatione, variatione et accretione, ibdem 1597. Theses synodales de coena
Domini, Holm. 1606. Avenarii utläggning af J. C. Pinos Historia, öfvers., Sthlm 1611.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
