Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Domkapitlets öfriga ledamöter - 3. Decani
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
232 Decani.
nat hörde Kläckeberga församling. Han reste till Rom 1509 för att få
bannlysningen öfver electus Hemming uppliäfd, men misslyckades. Där
flck lian af påfven bekräftelse på dekanatet s. å. 19/9. På hemvägen
lät han inskrifva sig i Rostocks studentmatrikel i Nov. s. å. Af påfven
Leo X flck han S:t Sigfrids altare och prebende i Åbo, som biskop
Brask förut innnehaft, 1513 6/4. Han var Sten Sture d. y:s ombud i
Eom 1515 och ännu 1519 samt Gustaf Vasas kansler 1522 och 1523.
Då biskopsstolen i Åbo blifvit ledig, sedan biskop Arvid Kurck drunk-
nat 1522, valde kapitlet där ”decanus Lincopensis Erieus Svenonis” till
biskop, hvilket val godkändes af konungen, som i bref till påfven 1523
2/ii anhöll om hans bekräftelse i ämbetet, samt att påfven skulle er-
sätta omkostnaderna därför. Konungen säger i samma skrifvelse, att,
om detta vägras eller uppskjutes, skulle han själf konfirmera honom i
ämbetet af den ende och högste öfversteprästen, Kristus, hellre än att
genom den heliga stolens vårdslöshet låta kyrkan och religionen för-
falla. Det faller af sig själft, att sådana ord ej ljödo väl i påfvens
öron, och följden blef, att mag. Erieus aldrig flck påflig bekräftelse på
biskopsämbetet. Han kallas sedan ”electus Aboensis”. Några biskop-
liga förrättningar kunde han följaktligen ej utföra, hvarföre han fick
till sitt biträde Vincentius, som var titulärbiskop af Gades. I ett bref
från konungen af 1527 29/7 kallas han archidiaconus, hvilken titel an-
tagligen är skriffel i originalet. Han skulle enligt det brefvet ”låta
bestå om gärden” i Tjust, men att ekbräderna och fisken skulle bor-
garne i Västervik ”forfordhra” till Stockholm samt att han skulle be-
gifva sig till Söderköping för att tala med konungen. Fick samtidigt
många bref fråu konungen, af hvilka det synes framgå, att hau då
tjänstgjorde som konungens — fogde. S. å. 27/9 anhöll han hos ko-
nungen att åter få förflyttas hit, hvilket bifölls s. å. 9/10, men inkom-
sterna för 1526 skulle uppbäras af ”Mäster Hans Skeel”, som var ko-
nungens kansler. I den sistnämnda skrifvelsen kallas han ”domprost”,
hvilket nog är oriktigt. År 1528 flck han åter dekanatet med Gamla
Västervik, Kalmar kyrka och Stegeholms län och ”trenne gård” samt
Tjust. Han var tillika cantor 1529, då han underhandlade med de upp-
roriske i Småland och Västergötland.
19. Petrus JU/ichaelis, 1568. Se domprostar, sid. 176.
20. Nicolaus Petri (Griibb), 1585. Se domprostar, sid. 176.
21. Johannes Canuti (Trelogius), 1592 och 1600. Se dom-
prostar, sid. 177.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
