Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Domkapitlets öfriga ledamöter - 6. Canonici
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Canonici. 249
Hans noggranna räkenskaper sprida en god belysning öfver den tidens
odlingshistoria. Han afskref ock åtskilliga minnesverser, af hvilka han
gaf första rummet åt denna:
”Non est prudentis
Cito propter verbula gentis
Perdere vim mentis.
Sed talia tradere ventis.”
När han var i Konstanz, skref han i sina anteckningar, då han väl
hade dålig reskassa:
”Munera da summis
So werd recht dat was krum is;
Munera si non das,
So werd krum dat war recht was.”
I stiftsbiblioteket förvaras ett manuskript med titeln: De conscri-
bendis epistolis varii Tractatus, till hvilket han delvis är förf.
129. Olauus Pauli, 1406. Se domprostar, sid. 169.
130. Laurentius Gedda (Laurenza Gseddo), namnes som ca-
nonicus 1406 6/s, 1409 6/n, 141116A, Ve, 1413 V* och 1414 Vs- Han
följde sin biskop på visitation till Vadstena kloster 1402 och 1409 samt
sändes såsom domkapitlets ombud till kyrkomötet i Konstanz 1414 för
att verka för kanonisation af biskoparna Nils i Linköping och Brynolf
i Skara samt nunnan Ingrid från Skeninge. Han afled 1417 2/u-
Han är författare till en biografi öfver biskop Nils Hermanni.
Den förvaras i Britisk Museum. Han har ock utfärdat ett intyg om,
att den anonyme förf. till S. Sigfrids lefverne skrifvit detta ”auctoritate
publica”.
131. Johannes Haquini (3 sparrar), som af Haquon Bengts-
son och Ingrid Nilsdotter, kallas ”scolamsestarius i Sydercöpinge” 1405
2/n, då namnet skrifves ”Jonis Haquonason”; var canonicus i Linkö-
ping 1407 31/io och nämnes också 141011/li, då det heter ”J0nisa
Haquonasson, canox i Lincjfpuuge”. Han blef munk i Vadstena kloster
1411 y2. Af klostret sändes han tillika med föregående på en viktig
beskickning till Bom 1418, hvarifrån han återkom 1420. Han blef ärke-
biskop 1421 2Vg och afled 1432 n/2.
Såsom stiftschef var han synnerligen verksam, höll en stiftssynod
i Arboga 1423, häfdade de andliges skattefrihet gentemot den världs-
liga makten och byggde 1430 det fasta ärkebiskopsslottet, som förstör-
des under befrielsekriget 1522.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
