Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Domkapitlets öfriga ledamöter - 6. Canonici
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ganonici. 251
Han afreste till Rom såsom Vadstena klosters ombud 1422 för att
af påfven söka utverka en för klostrets bestånd hotfull bulla om åt-
skiljande af brödra- och systrakonventen. Han erhöll ock af påfven
Martin V en återkallelsebulla, livilken han förgäfves sökte få bekräftad
vid ett personligt besök pa mötet i Siena 1424. Han bevistade som om-
biul både för konung Erik och domkapitlet i Linköping kyrkomötet i
Basel 1434—36, där han höll ett märkeligt tal 1434 12/n med anlednig
af en rangtvist mellan de spanska och engelska sändebuden, hvari han
framhöll konung Eriks rätt att tillräkna sina undersåtar äran af go-
ternas fornbragder. Talet, som omnämnes i mötets protokoll och hos
mötets historiker, Johannes af Segovia, refereras utförligt af den vid
mötet närvarande österrikiske krönikören Thomas Ebendorfer och har
sedermera, ehuru i en något grannare form, återgifvits af Johannes
Magnus. Det har sin största betydelse som det första vittnesbördet
om en ”götisk” riktning i svensk fornhistoria, livilken väl leder sitt ur-
sprung från talarens beröring med de vid mötet närvarande spanska
prelaterna, genom hvilka han erhöll kännedom om Rodericus m. fl. gö-
ter, med hvilka talaren behagade identifiera goternas bragder.
Han tog en liflig del i mötets förhandlingar, insattes i en mängd
utskott samt användes flera gånger af mötet i diplomatiska uppdrag.
Så var han 1435 i febr. ledare för en beskickning till hertigen af Sa-
vojen och s. å. juni—okt. medlem af kongressen i Arras, där konungen
i Frankrike ingick förlikning med hertigen af Burgund. När han kom
hem 1436, hade han i uppdrag att sälja aflat till att bestrida kostna-
derna för att förena den grekisk-katolska kyrkan med den romerska.
Han hade ock med sig hem fullmakt att bekräfta den i Kalmar in-
gångna förlikningen mellan konung Erik och svenskarne. Vorden
ärkebiskop sökte han medla mellan Carl Knutsson och lians motstån-
dare. På mötet i Tälje 1439 föreslog han emellertid Christofters val
till konung och stod under hans regeringstid på hans sida.
Med rådets och konungens bifall byggde han Stäket och lät sam-
manfatta alla för ärkestiftet gällande statuter, hvilka äro tryckta i
Reuterdahls ”Statuta synodalia”. Se vidare V. Söderberg, Nicolaus
Eagvaldis tal i Basel 1434 (i Samlaren 1896) och Nicolaus Ragvaldi
och Baselkonciliet (i Bidrag till Sveriges medeltidshistoria, tillegnade
C. G. Malmström, Upsala 1902).
139. jBirger Stensson blef archidiaconus i Strängnäs och ca-
nonicus i Linköping 1422 s/8.
140. Joannes Danonis ”Herra Jonis Danson” var ”doom-
kirkionna sysloman” 1414 s/n och ännu 1418 25/6; var canonicus och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
