Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Domkapitlets öfriga ledamöter - 6. Canonici
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kungl. Biblioteket
STOCKHOLM
•......
...........Äi W.........................
P^yyyX: •.....
.....LLjl....
T
264 Canonici.
med de andra prästerna i Linköping. Han stod ock på Dackes sida,
hvarför ”M. Thore” fängslades och fördes till Stockholm, där han satt
i fängelse 1544 s/2. Då konungen s. å. vistades i Linköping ställde
släktingarna borgen för honom, med anledning hvaraf konungen beslöt
s. å. 9/t : ”Äre wij förthenskuld tilfridz, att —–––- M. Thore komme
löösz och––––––giffwe sig — till Östergötlandt, att försee sitt bohag
sig till gode. Doch skall honom ingelunde bliffwe tilstatt, bliffwe her
nidre besittiendes, vtan wele inne rådt att lathe försee honom ther
oppe hosz oss.” — Han fängslades sedermera åter och var på Grips-
holm 1548, då han angrep coadjutorn i Åbo M. Agricola och rektorn
där P. Juusten, hvilka kommit dit för att samtala med konungen. Men
den gången blef han svarslös. Han frigafs 1554. Att han sedan kom-
mit till Vadstena och dött som munk i klostret där, är en oriktig
uppgift.
218. Georgius Hermanni, Calmarnensis, var curatus i Kal-
mar 1526 och innehade kanske redan då ”prebendam resurrectionis” i
Linköping, hvilket han fick fritt från alla utlagor 1536. Han blef kyrko-
herde i Dörby eller åtminstone i Kläckeberga 1538 och afled 1546.
Gift med Gunhild,, som lefde ännu 1547.
219. Laurentius JPetri var curatus i Skeda 1522 och ”canoni-
eus Lincopensis & curatus” i ”Skellevik” 1526 23/9, då biskop Brask
invigde S:t Anme kapell.
220. Johannes Gunnari nämnés 1526 och ännu 1530 samt
hade Slaka till prebende. Han påstås hafva dött 1545.
221. Lothvidus Sunonis (Bothvid Sunesson) hade studerat
både in- och utrikes, då han blef canonicus här med Flisby som pre-
bende 1526. Man anser, att han gjort sig känd som påfvekyrkans mot-
ståndare och på grund däraf af konungen blifvit utnämnd till biskop i
Strängnäs 1530. I början var förhållandet mellan honom och konungen
synnerligen godt, och konungen fann ett särskildt nöje i biskopens
kvicka och muntra infall. Så berättas det t. ex., att då konungen en
gång frågade honom, i hvilket kapitel i bibeln det står, att biskoparna
få bo i stora stenhus, han fick det oväntade svaret: ”1 detsamma, där
det tillätes konungarna att taga tionde af sina undersåtar.” Gunsten
förvandlades emellertid snart till onåd, när biskopen såsom medarbe-
tare i Olavus Petri’s krönika vågade framställa anmärkningar mot ko-
nungens hunger efter kyrkans gods, hvartill biskopen hade sina synner-
ligen goda skäl, ty i Strängnäs hade konungen indragit alla kanonika-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
