Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Domkapitlets öfriga ledamöter - a. Rektorer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Katedralskolan i Linköping. 271
denna släkt, som numera heter Follin, se Setterdahl, Östgöta nation i
Lund, sid. 148.
6. Petrus Arvidi, magister, blef skolmästare här 1550 och i
Kalmar 1555 ’/io. Man anser, att denna utnämning var utverkad af
dåvarande ”Ordinarius” i Kalmar, Petrus Caroli, sedermera biskop i
Linköping, den gamle skolmästaren till förfång, ty genom bref af Wendt-
holmen 1556 Vs befaller hertig Erik nyssnämnde ”ordinarius” att ”låta
Skolmästaren i Kalmar det Skolemästare-embete och underhåll i förn:de
Kalmarne, som han haffr honom nu affhendt, försöriandes thenne Peder
Arwidsson medk något annat embete i then stadh”. Af handlingar af
1558 synes, att den sistnämnde dock behållit platsen, ty då erhöll han
icke blott hertigens bref af Kalmar s. å. 23/2, hvarigenom han fick till
löneförbättring 48 tunnor råg och 48 tunnor korn utan ock Förlösa
pastorat till prebende. Af stadskassan hade han dessutom 22 1/2 mark
penningar. I samtida handlingar kallas han ”Mester Peder Orgelle-
kare”, hvaraf följer, att han äfven var orgelnist i staden. Han var
tillika hospitalspredikant i Kalmar 1564—65, men nämnes ej sedan.
Under åren 1555—58 var Petrus Nicolai Follingius åter ”Sckol-
mestere”. Se ofvan!
7. Petrus Ragvaldi synes hafva blifvit skolmästare och kyrko-
herde i Landeryd 1558.
Vi komma nu till 1567 2.°/ii, hvarom det heter i de Palmsköldska
samlingarna, att då ”blef Staden i brand stucken af borgerskapet, som
då rymde undan för Danskarnas fiendtliga inbrott. Wid detta till-
fälle tog Domkyrkan sådan skada, att hon aldrig sedan återfått det
herrliga anseende till tak, torn, fenster, altarer, portaler och andra
prydnader, som hon förut hade haft”. Katedralskolans undervisnings-
lokaler blefvo äfven då uppbrända, och skolmästaren blef utan tak öfver
hufvudet för dess lärjungar — kanske ock för sig själf. Men utanför
staden fanns en då öfvergifven plats — Wreta. Där, i de gamla kloster-
salarna, höll han ”scholen” åren 1568 och 1569. Han nämnes ej vidare.
8. Johannes TJddonis ( Jöns Uddesson) blef skolmästare och
kyrkoherde i Landeryd 1570. Han var son af Udde Jönsson i Tistorp,
borgmästare i Vadstena, och h. h. Anna. Om honom säger en gammal
anteckning: ”Venit Vadsteno ad Lincop. Rectoratum, sed quia phan-
tasticus erat, demum depositus.” — Om denna släkt, ”Tistorpslägten”,
se Sv. Ättartal 5: 432.
9. Magnus Olavi (Gevaliensis, Burseus), 1571. Se kyrkoherdar
i Söderköping.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
