Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Domkapitlets öfriga ledamöter - 11. Gymnasium i Linköping - b. Andre teologie lektorer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lektorer.
297
kanter i hvarandras församlingar.” I detta cirkulär, som på den tiden
lät rätt mycket tala om sig och äfven blef föremål för en artikel i Teolo-
gisk Tidskiift 1S80 under titeln: ’Ett betydelsefullt tidens tecken inom
var kyrka , och som ännu pa sina håll torde vara kändt under benäm-
ningen ”det Möllerska cirkuläret”, hade dock M. enligt egen försäkran
ingen del, ehuru han ju dock med sin Schartuanska åskådning kunde
sätta sitt namn därunder.
Ledan länge hade hans håg stått åt uteslutande prästerlig tjänst-
göring, hvadan han sökte sig pastorat. Med kännedom om hans stora
arbetsförmåga och hans lätthet att sätta sig in i nya verksamhetsgrenar,
kunde man lätt ana, att han skulle blifva en dugande kyrkoherde, hälst
han därjämte var utrustad med omfattande teologiska kunskaper. På
det senare gaf han ett ojäfaktigt bevis, då han vid prästmötet i Göteborg
1890 i stället för den af biskopen utsedde preses, som blifvit förhindrad
att fungera, ombetroddes detta kräfvande uppdrag, och ehuru han blott
hck ett par månader på sig och trots det trägna arbetet inom sitt stora
pastorat dock författade en fullödig afhandling och för densamma pre-
sterade ett utmärkt försvar.
I sina predikningar var M. oaktadt sin lärdom enkel och lättfattlig
i form, på samma gång han gaf ett godt och närande innehåll. — Pasto-
ralvården skötte han med reda och omsorg, och lians stämmoprotokoll
voro mästerliga.
Med hans af naturen envisa lynne sammanhängde nog hans emel-
lanåt något för långt gående konservatism och motvilja för allt nytt.
Öppen och rättfram gisslade han på ett sarkastiskt sätt ställningar och
förhållanden, som ej voro i hans smak, ofta så, att det stötte, utan att
detta var hans afsikt. Han var en karaktärsfast man, en man, som
tänkte djupt i tidens religiösa och politiska frågor, en man, från hvars
samtal man ej gick utan behållning.
Fr. tr. utg.: Hermocratis et Eupliemi apud Camarinseos orationes, quse
leguntur apud Tliucydidem (lib. VI, capp. LXXVI—LXXXVII), latine redditfe
et annotationibus illustratae, Ups. 1863. De fabula Euripidea, quse Hecuba in-
scribitur, commentatio, Scane 1S64. Qufestiones, ibdm 1865. De traditione chri-
stiana, Halmstadii 1S72. Om Christi person (prestmötesoration), Göteborg 1873.
Om arfsyndens tillräknande (dito), Linköping 1S82. Guds ord såsom nådemedel
(prestmötesafhandl.), Göteborg 1890.
43. Carl Adolf August von JEngeström, född i Hofförsam-
lingen i Stockholm 1849 16/2. Föräldrar: Lars August v. B., v. häradsh.,
och Emma Christina Margareta Mörner. Efter studier vid Nya Elemen-
tarskolan i Stockholm stud. i Ups. af Östg. nat. ht. 1867; fil. kand. 1872
29/s; fil. dokt. 1S77 G/s; teor. teol. ex. s. å. 22/9; befr. från prakt. teol. ex.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
