Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Domkapitlets öfriga ledamöter - 11. Gymnasium i Linköping - d. Lektorer i grekiska språket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lektorer. 327
egenskaper, dem Lärjungen ej ser förbi, då valet af bandledare är lem-
nadt honom sjelf.
DENNA godkända art hos Mag:r NICOLAI samlade snart alla
slags vetenskapsidkare i hans lärosal. Hans nära bekantskap med de
äldres mönster af vältalighet och smak, hans eget sätt at fästa deras
upmärksamhet på ordningen, valet, styrkan, riktigheten, tanken, ut-
trycket, lockade i synnerhet til honom dem, som sökte en säker under-
visning i de lärdas språk,–––––
Om honom som lärare i Linköping heter det: 1 sin lärostol var
han icke blott Språklärare och Granskare. Han var äfven efter äm-
nets kraf, både Pliilosoph och Theolog. De så kallade profane Förfat-
tarne tilbjödo hans riktiga urskilning och städade smak täta tilfällen
at göra sina Åhörare upmärksame på det sanna i saken, på det lämp-
liga i uttrycket, på förrådet och riktigheten i tankarne, det regelbundna
i anläggningen, det passande i sammanfogningen, och det underhållande
i hela föreställningen.
Det var genom denna utveckling han sökte i späda snillen väcka
ett ädelt bemötande, at skönja dessa förtjenster hos en Författare, och
i sine försök, efterhand göra dem till egna. Han lyckades i samma
mon, som lärjungens upmärksamhet fattade och använde dessa före-
dömen, dem han genom eget, lätt, tydligt, städadt och behagligt skrif-
sätt, utan tilsats af konstlade skönheter, närmare uplyste.
TILLÄT hans ämne honom moraliska tillämpningar,–––––hörde
man Sedeläraren med begriplighet, behag och eftertryck hos Lärjungen
inskärpa klokhet i företag, ädelhet i medel, varsamhet i utförande och
framför alt moraliska värdet af det ändamål, som söktes.
FÖREHADE han förklaringen af Nya Testamentets heliga Skrif-
ter, förde han sine Åhörare likasom inom deras Författares krets, för
at göra dem upmärksame på den högre vishet, som Stiftaren af vår
Salighetslära öfver alt utbreder: för at lära dem känna förträffligheten
af hans gudomliga undervisningar, användligheten deraf til deras be-
ständiga lycksalighet, och således omfatta värdet af hans saliggörande
förrättning.
HADE han Theologiska systemet at afhandla, gick han med klok
tystnad förbi, hvad som länge varit ämne för en mera lärd, ån kanske
nyttig pröfning, och hvarigenom en Vetenskap, som efter sin natur och
ande, skulle sprida känsla och kraft, ofta blifvit förvandlad til en dö-
dande bokstaf. Dess mer var Han sorgfällig at framställa religionens
heliga sanningar, från en sida, der de icke stannade i spitsfundiga fln-
heter, utan öfvergingo til känsla, förtröstan och hopp, och grundläde
varaktiga dygder. Det var ej genom tvisters upkastande och sjelfmvn-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
