Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Domkapitlets tjänstemän - 1. Konsistorienotarier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Konsistorienotarier. 365
55. Otto Holmström, födcl i Kastlösa af Kalmar stift 1852
6’ Föräldrar. Anders Jolian H., utn. kyrkoli. i Åby, ock Carolina
Collin. Efter studier i Oskarshamn ock Kalmar stud. i Upsala kt.
1873; preliminärex. 1875; konsistorieamanuens i Linköping 1886 6/9,
tilltr. 1887 Vig; konsistorienotarie 1907 12/7, tilltr. s. å. Vs- — KVO
1912. 1913 4/3. — En minnesvård å gamla kyrkogården utvisar lians
hvilostad.
Gift 1903 20/9 med Elida Lindberg, f. 1866 25/4, dotter af Carl Olof L., bruks-
förvaltare å Leufsta, ocb Elida Aurora Hamberg. — Son: Nils Bertil, f. 1904 is/7.
— Om denna släkt Holmström se Sjöström, Kalmar nation i Lund, sid. 133.
H. var en man med en ovanligt omfattande ock gedigen humani-
stisk bildning. Särskildt voro hans kulturhistoriska kunskaper ock
intressen stora. Hos honom fanns synnerligen utpräglade anlag för
arkivforskning ock för därmed sammanhängande studier, särskildt in-
om den svenska kyrkohistoriens område. Dessa hans anlag togos i
bruk redan i Upsala, där han af Riksarkivet redan på 1880-talet fick
det hedrande uppdraget att katalogisera Upsala domkapitels manu-
skript och pergamentsbref, hvarunder han var nog lycklig att hitta
Sigismunds konungaförsäkran i original, hvilken handling dittills an-
setts vara förkommen. Under åtskilliga år därefter fortsatte han så-
som Linköpings domkapitels arkivs vårdare sina vetenskapliga och
litterära älsklingssysselsättningar, och sedan han noga genomforskat
allt, utgaf han det förträffliga arbetet, Linköpings domkapitels arkiv,
som varmt,anmäles i Kyrkokistorisk Årsskrift 1901, sidd. 318—325,
och som för detta arbete varit en synnerligen gifvande källa.
Den lärde domprosten Anders Erik Knös hade redan vid midten
af 1800-talet påpekat prästmötenas betydelse för den svenska kyrko-
författningens historia. ”Materialierna”, skref han, ”ligga ännu obe-
gagnade i domkapitelsarkiverna”. Det kom att dröja till det nya år-
hundradets början, innan någon samling af äldre synodalakter blef ut-
gifven. H. blef i detta hänseende föregångsmannen genom sitt nyss-
nämnda arbete, hvari ifrågavarande handlingar utgöra dess viktigaste
beståndsdel. Numera domprosten H. Lundström i Upsala hade visser-
ligen redan då börjat samla synodalakter från olika stift, men hade då
ännu icke hunnit utgifva några från trycket. Också hälsades H:s ar-
bete med den största tillfredsställelse ej blott af honom utan äfven af
prof. Sam Clason, som säger därom i Historisk Tidskrift: ”Glädjen
öfver det gifna uppslaget ökas naturligtvis, då man finner arbetet för
sin tillkomst hafva att tacka det enskilda initiativet och forskarintres-
set. Må vår arkivsak på vägen framåt mångenstädes finna stöd af så-
dant intresse och sådan pietet för arkivskatterna”. Upprepade gånger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
