Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stiftsbiblioteket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
se sid. 109. Att ärkebiskop v. Troil skänkte dit sina isländska böcker,
framgår af sid. 112. Vid prästmötet 1784 hade han lofvat att också
skänka dit en del böcker ”ur Seculo Typografico”, hvilket löfte han
uppfyllde 1791, hvarigenom biblioteket fick ej mindre än 26 inkunabler.
Ärkebiskop Lindblom var en af bibliotekets störste gynnare. Dit skänkte
han ej blott sina biblar, hvarom se sid. 126, utan ock en stor del af
sin värdefulla boksamling. I Stiftsbiblioteket hafva vi ock hans
storartade brefsamling, ur hvilken utdrag dels redan meddelats, dels
ytterligare komma att meddelas i detta arbete.
Utom dessa biskopar må här nämnas följande personer, som
ihågkommit biblioteket med storartade donationer i bokväg: C. H. Braad,
assessor (f. 1728, stud. i Ups. 1743, † 1781); C. M. Ekman, prost i
Veta; S. E. Älf, domprost, hvarom se sid. 199; den runkunnige J.
Törner, om hvilken se sid. 278; P. Kylander, kyrkoh. i Örberga och
J. H. Lidén, om hvilken se sid. 290. Upprepade gånger ihågkom han
biblioteket med bok- och handskriftsdonationer. Från sitt sjukläger i
Norrköping utgaf han 2 arbeten, som nära beröra bibliotekets samlingar
näml.: Repertorium Benzelianum (1791) och Brefwäxling imellan
ärkebiskop Eric Benzelius d. y. och dess broder, censor librorum Gustaf
Benselstierna (1791).
Af donatorer i nyare tid må nämnas: C. P. af Burén (f. 1835, stud.
i Ups. 1853, brukspatron, † 1905), G. A. F. Lagerfelt, frih.,
kabinettskammarherre (f. 1832), och J. H. W. Steinnordh, hvarom se sid. 319.
Biblioteket omfattar f. n. omkring 130,000 band och omkr. 1,600
handskrifter. Dess mest framstående afdelningar äro teologi (särskildt
biblar), biografi, klassisk filologi, resebeskrifningar och patres
apostolici. Särskildt må här påpekas den storartade bibelsamling, som af
Svenska Bibelsällskapet här deponerats.
Med detsamma äro förenade en synnerligen dyrbar myntsamling,
en porträttsamling och en samling af antika saker och curiosa. — Se
vidare om detsamma: Linköpings biblioteks handlingar. I, II, Link.
1793, 1795. Kungl. bibliotekets handlingar. 29, Sthlm 1907, sidd.
229—234 och I. Collijn, Katalog öfver Linköpings Stifts och
läroverksbiblioteks inkunabler, Upsala 1909.
Det äldsta biblioteket hade med all sannolikhet sin förvaringsplats
i domkyrkan. Men efter det förfall, hvari hon råkade genom sina
egendomars reduktion och tillstötande yttre omständigheter, blef nog
bibliotekets liksom domkapitlets lott att lefva på rörlig fot under en stor
del af 1600-talet, då domkapitlet höll sina sammanträden än hos
biskopen, domprosten eller någon annan af domkapitelsledamöterna, och än
hos konsistorienotarien, i domkyrkans eller S:t Lars kyrkas sakristia,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
