Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Domprosteriet eller Hanekinds och Åkerbo kontrakt - Kontraktsprostar - Prostar öfver Åkerbo kontrakt - 1. Linköpings pastorat - a. Kyrkoherdar och domprostar - b. Domkyrkokomministrar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4 Domprosteriet eller Hanelcinds ooli Åkerbo kontrakt.
6. Johannes Arendt, 1666. Se kyrkoherdar i Törnevalla,
sid 78.
7. Christophorus Laurinus, 1691—1702. Se kyrkoherdar i
Törnevalla, sid. 79.
1. Linköpings pastorat.
Omfattar Linköpings domkyrkoförsamling ock S:t Lars annexförsamling.
a. Kyrkoherdar och domprostar,
Å 1:166 uppgifves som den först kände domprost Ingemundus.
men, såsom följer af historiken 1:161 och 164, var han ej domprost
i den mening, vi nu taga det ordet. ”Prepositus” var nämligen under
medeltiden domkapitlets främste man näst biskopen, hvadan vi närmast
skulle kunna öfversätta ordet med ”kapitelprost”. Samma befattning
innehade Magnus Laurentii, som vi återfinna 1:174. Efter hans död
fick staden sin förste kyrkoherde, som hette Gunnar Trolle, om hvilken
se 1:174. Gudmundh Olofsson (1:175) var hans efterträdare. Sedan
hafva vi som kyrkoherdar Nicolaus Laurentii och Olaus Petri, om hvilka
se 1:175. Därpå Steno Petri (1:175), Johannes Ganuti (1:177), Israel
Olavi (1:178), Daniel Normelander (1:179) och M. Walterstadius (I:
179), som aldrig synes hafva användt titeln domprost, hvilken sedan
upptogs af hans efterträdare, som vi återfinna 1:183—225.
Domprosten, som förut bebott öfra våningen i rådstufvubyggnin-
gen, innehar såsom bostad gården Storgatan 47.
b. Domkyrkokomministrar.
Många pastorats stora omfång gjorde, att man vid reformations-
tiden började anställa biträden åt kyrkoherdarna under namn af ca-
pellaner. De bodde att börja med hos kyrkoherdarna och motsvarade
hvad vi nu kalla pastorsadjunkter. Men då beliofvet af dessa biträden
visade sig stadigvarande, fingo de snart en ställning, som motsvarade
nutidens komministrar. De fingo först egen bostad, hvartill användes
de vid kyrkorna belägna klockarejordarna, hvartill hertig Carl gaf sitt
samtycke 1596 2/4. Allmänt genomförd synes dock icke denna anord-
ning hafva blifvit, ty då prästerskapet på riksdagen 1660 anhöll att
få taga klockareborden för nämnda ändamål, så afslogs detta, ”efter-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
