Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Gullbergs och Bobergs kontrakt - 3. Ljungs pastorat - a. Kyrkoherdar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ljungs pastorat. 179
Dessa egenskaper konhno naturligtvis allra bäst till synes i hem-
met, där han var innerligen älskad.
Anmärkningsvärd var hans stora förmåga af sparsamhet, oeh för
många yngre har det stått som en gåta, huru han som komminister med
c:a 1,300 kr. i lön kunnat icke blott utan skuldsättning utan äfven med
en sparad penning draga fram en stor barnskara. Ljust ocli varmt är
minnet af den bortgångne för de närmaste men ock för alla andra, som
lärt känna honom såsom den rättfärdighetens, sanningens och fridens
man, han var.
Hans svärson, läroverksadjunkten Liedgren, har meddelat följande
minnesteckning:
B. utmärkte sig för ett hurtigt, frimodigt väsen och ovanlig både
kroppslig och andlig rörlighet långt in i ålderdomen. Hans muntra
och spelande ögon kommenterade lians ofta mycket oförbehållsamma
och rakt pa sak gående yttranden. Ingen behöfde misskänna hans
hjärtas välvilja, äfven när hans sannfärdighet framträdde som djärfvast.
Som präst tillhörde han den gamla lutherska, för-pietistiska typen.
Den konstlade likformighet i tal och åthäfvor, hvari många af lians
samtida sågo den rätta andlighetens kännetecken, var honom helt främ-
mande. Han var alltid sig själf, och hans oskrymtade gudsfruktan var
lika anspråkslös som hans hjälpsamhet. Sällsynt arbetsam och plikt-
trogen sökte han ärligt förverkliga det lutherska lifsidealet, trohet i
kallet under förtröstan till Gud. Mellan det jordiska föryärfsarbetet
och de andliga uppgifterna såg han därför ingen oöfverstiglig skilje-
mur. Som kyrkoherde i Kumskulla skötte han med samma sorgfällig-
ket prästgårdens jordbruk och sitt prästerliga kall. Att han ej för-
summade det sistnämnda, därom vittnade ej blott hans omsorgsfullt
förberedda predikningar utan äfven församlingsbornas minnesgoda till-
gifvenhet ännu ett par årtionden efter hans afflyttning från orten, lik-
som aktning och stigande uppskattning från embetsbröder, också så-
dana, som i den nyevangeliska öfverandligheten till en tid ej förstått
hans nyktra lutherdom. Det är naturligt, att B. ej hade så lätt att
finna sig till rätta med de s. k. friare rörelser, som under Rumskulla-
tiden banade sig väg genom stiftet, men säkert är, att han bättre upp-
fattade dess anhängare än de honom och hans likar. Hans kyrkliga
ståndpunkt öfverensstämde nog ganska nära med biskop Brings, hvars
ynnest han också med glädje kände sig äga.
Till sin teologiska läggning var B. mera fördragsam och vidhjär-
tad än många yngre embetsbröder, och intill de allra sista åren följde
han utan hopplöshet den teologiska diskussionen, djupt medveten om
relativiteten i alla vetenskapliga formuleringar. Han läste mycket och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
