Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Gullbergs och Bobergs kontrakt - 5. Fornås pastorat - a. Kyrkoherdar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
206 Gullbergs och Bobergs kontrakt.
I flera afseenden yäl utrustad för att njuta glädje af lifvet: en ädel
naturläggning, artigt och förbindligt sätt, välvillig och rättänkande till
karaktär, varmt hängifven sitt kall, och med en ekonomi, som befriade
honom från allsköns sorger af det slaget, låg dock lifvets smärta honom
så nära i en svag och sjuklig kroppshydda och i ett sjukligt och ytter-
ligt nervöst temperament, och detta gjorde, att han kände sig oförmö-
gen att till gagns uppehålla sitt ämbete.
Då löste han den uppkomna konflikten på det sättet, att han af-
sade sig, hvad han till sin smärta fann sig oförmögen att sköta, — men
bibehöll, hvad som dock var honom för kärt att lämna — och så såg
han under inemot ett par tiotal år skuggorna alltmera förlängas, tills
han — fick lämna den värld, där ljus och skuggor växla med hvarandra.
19. Gustaf Hansson JEdmurk född i Skillingmark af Karl-
stads stift 1842 21/9. Föräldrar: Hans Olsson, bruksägare, och Böret
Gunnarsdotter. Efter studier i Karlstad stud. i Lund ht. 1863; teor.
teol. ex. 1869 14/12 > prakt. teol. ex. 1870 14/i2; infödingsrätt i Linkö-
pings stift s. å. 16/i2; prv. 1871 24/2 > komminister i Lomaryd och Bäla-
ryd 1876 18/i2> tilltr. 1878; kyrkoherde här 189110/i, tilltr. s. å. f ogift
1913 is/g.
Kyrkoherde E. var en varmhjärtad, öppen och känslig natur, lika
flärdlös till sitt yttre som anspråkslös i sina fordringar på lifvets nöd-
torft. Någon ohälsa från ungdomen torde hafva vant honom vid en
återhållsamhet i mat och dryck, som väl stundom kunde gränsa till
asketism. Med hans små behof medgåfvo honom hans tillgångar att
icke blott följa sitt hjärtas bud att träda hjälpande emellan, där nöden
eller vänskapen så kräfde, utan ock att samla en icke ringa förmögenhet.
Sin prästerliga gärning tog han på fullaste allvar, och själf tidigt
vunnen för Herren offrade han under arbete och bön troget sin lefnads-
dag till att såväl enskildt som offentligt bära frälsningens evangelium
fram till sina medåterlösta. Hans karisma var väckelsepredikan. Med
ett starkt realistiskt innehåll och en efter tidsförhållandet lämpad form
sökte han med den träffa människors samveten, och många bland de
skaror, som särskildt under hans tidigare verksamhet samlades kring
honom, blefvo genom honom förda från mörker till ljus.
Strängt bekännelsetrogen kämpade han oförskräckt för gammal-
luthersk åskådning och drog djärft i harnesk mot äfven de väldigaste
kämpar, dem hans varma trosöfvertygelse väl stundom förledde honom
att känna sig mera vuxen, än han verkligen var.
Denna hans svaghet i fråga om själfkritik gick igen äfven på andra
områden och bidrog till att åt hela hans personlighet förläna ett drag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
