Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Aska kontrakt - 1. Ekebyborna pastorat - a. Kyrkoherdar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
‘298 Aska kontrakt.
ofog förarga denne hardt när oförarglige gymnasiilärare. Låtom oss
då nu vidkännas, att W. af oss förtjenat det som vida bättre varit, både
genom sin lärdom och genom sin personlighet. Ty denna senare var
verkligen, såsom det några få dagar efter hans död i ett af våra dag-
blad särdeles sannt och träffande sades, af älskligaste art: ”barnafrom
till sinnet, med heder och ära till orubbligt rättesnöre för hela sin van-
del, redbar i allt sitt görande, menniskovänlig och oegennyttigt upp-
offrande samt välvilligt tillmötesgående mot alla”, så att han, ”icke
kunde annat än vinna vänner, helst som han äfven i umgängeslifvet
med sitt gladlynta och godmodiga väsende, sin oförargliga originalitet,
och sitt outtömliga förråd på anekdoter och berättelser förstod att göra
sig intressant”.
■Ja, hvem som kom i närmare beröring med kyrkoherde W., fick ej
erfara, att detta om honom är sannt, och särskildt göra någon bekant-
skap med det rika förråd, han egde, icke blott af anekdoter och berät-
telser, utan äfven af faktiskt vetande i allmänhet och framför allt hi-
storisk specialkunskap. Ty kyrkoherde W. var ju, helst så länge hans
otroliga minne förblef alldeles friskt, icke blott ett lefvande anekdot-
lexikon, utan rent af ett slags lefvande universalencyklopedi. Och huru
ofta har icke särskildt den, som nu säger detta, ända från barnaåren
haft tillfälle att beundra hans mångsidiga kunskap och hans klara fram-
ställning. Huru ofta liar han icke fägnats ocli fängslats af kyrkoherde
W:s intresseväckande historier äfven under dessa sista år, då han hug-
nades af ett och annat kärkommet besök af sin gamle lärare.”
Under åren 1844—47 var W. pastorsadjunkt i Östra Husby och
letade då rätt Ifrigt ”efter fädrens qvarlefvor på den nära därintill be-
lägna, åtminstone föregifna, Bråvalla hed” samt vandrade ofta nog
”bygden kring, forskande efter hvad af forna tiders historia och sed
kunde fortlefva bland folket, dervid icke sällan jemväl bärande violinen
under sin arm, för att kunna uppteckna icke blott orden utan äfven
melodierna till de folkvisor, som han då här och der lyckades att upp-
leta”.
På grund af sin stora bokkännedom och lärdom kallades lian till
bibliotekarie och här kom han på sin rätta plats. Han egnade sig nu
åt vården och ordnandet af biblioteket. Särskildt må här påpekas, att
det var han som kronologiskt och efter pastoratens namn ordnade odh
lade in i kapslar domkapitlets äldre lösa handlingar. På grund häraf
förordnades han att anställa forskningar inom stiftet för inhemtande
af kännedom om där befintliga handskrifter 1851.
Rätt till en varaktig åminnelse har han förvärfvat sig genom en
outtröttlig och betydande verksamhet inom fornforskningens område.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
