Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Aska kontrakt - 7. Hvarf och Styra pastorat - a. Kyrkoherdar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
374 Aska kontrakt.
23. Andreas Peter Fries, född i Frillestad af Lunds stift
1837 s/4. Föräldrar: Jöns Fries, folkskollärare, ocli Boel Persdotter.
Student i Lund vt. 1858; teor. teol. ex. 1861 Viii student i Upsala af
Östg. nat. vt. 1863; prakt. teol. ex. s. å.; infödingsrätt i Linköpings stift
s. å. 24/4; prv. i Jakobs kyrka i Stockholm s. å. 25/g; lasarettspredikant
i Linköping 1867 19/2—1868 3% och åter 1870 1/B—1873 3%; tillika
fängelsepredikant 1870 25/4; past.-ex. 1872 2%t; kyrkoherde i Frinna-
ryd 1873 25/4, tilltr. s. å.; kyrkoherde här 1877 17/i2, tilltr. 1880. f
1883 13/2. — En minnesvård utvisar hans sista hvilorum.
Gift 1866 io/7 med Maria Charlotta Castensson, f. 1840 26/12j f I895i8/Ui
dotter af Olof Fredrik Castensson, landtbrukare på Brevassa i Kättilstad, och
Anna Christina Eriksdotter. — Barn: Samuel Andreas, kyrkoherde i Oscars för-
samling i Stockholm. Joel Olof, kyrkoherde i Hof. Anna Maria, f. 1871 y4, gift
1897 8/e med Carl Jakob Herman Hallendorff, professor, rektor vid Handelshög-
skolan i Stockholm. Boel Elisabeth, f. 1873 9/b, gift 1896 2l/12 med Ludvig Olof
Sebastian Josephson, lektor vid Högre lärarinneseminarium i Stockholm. Jöns
Elias, f. 1876 e/4, ingenjör. Lydia Lovisa, f. 1879 so/8> gift 1904 30/s med Gösta
Andersson, godsägare i Kolstad i Risinge. — Om denna släkt Fries se Sv. Släkt-
kalendern 1915—16.
Bedan 1S6C blef kyrkoli. F. vice pastor i Linköpings domkyrkoför-
samling oc-h var pastorsadjunkt där från 1867. Om honom yttrade
Stenhammar vid prästmötet 188S: ”Huruvida F. då befann sig på sin
alldeles rätta plats, det vill jag lemna oafgjordt. Kanske vågar jag
dock säga, att hans begåfning utan tvifvel lämpade sig bättre för en
lands- än för en stadsförsamling — dermed jag dock ingalunda vill neka,
att F. äfven i staden kunde vara och var till gagn och uppbyggelse för
många nog. Den, som är en så lijertefrom menniska, som F. otvifvel-
aktigt var, han blir nog till verklig nytta, hvarhelst han såsom prest
verkar. Och en rätt innerlig personlig fromhet, det var just, så vidt
jag lärde känna honom, kyrkoli. F:s starkaste och vackraste sida. Den
besjälade honom i hans embetsgerning och den satte en särdeles fager
och vänlig prägel på hans husliga lif. Så vidt jag minnes, var jag vis-
serligen aldrig inom hans dörrar, medan han sjelf ännu här lefde, men
en tillfällighet gjorde, att jag kom i hans hem, just när han genom
plötslig död hade lemnat det så öde och tomt. Jag såg der emellertid
da icke blott bittra utan också fromma enketårar ocli sådana barn,
som icke gerna fostras och växa annat än i ett hem, der enfaldig tro
och gudelighet är deras dagliga lifsluft, och fader och moder äro rätt
eniga uti att genom trogen bön och öfning till gudaktighet gifva Herran
åter de kära, som Han har gifvit dem. Han skördades i ett enda slag
under pågående embetsgerning i Herrans tempel.” Han fick nämligen
slag på predikstolen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
