Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Dals kontrakt - 1. Vadstena pastorat - a. Kyrkoherdar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
398 Dals kontrakt.
En plågad man af siukdoms sveda,
En man, som ondt ock godt försökt,
Det onda kväft, det goda ökt,
Ock såleds kunnat andra leda.
En ålderstigen man, som lärdt
Att girigket med alfvar kata,
Att mycket giöra, litet prata,
Att rättslig’ kedra kedervärdt.
En ödmjuk man, som lärdt att lefva,
Fast ej på verldens stora vis ;
Han sökte aldrig männ’skors pris,
Som sielfve stolt ock modigt svefva.
En trofast genom-Redlig man,
På kvilkens ord man kunde bygga,
En Hedersman, hvars seder snygga
En hvar med trygghet följa kan.
En man, som ej sin kjerna brydde
Med det, som honom ej gick an,
Och aldrig ro i tadel fann,
Men till det bästa alt uttydde.
En barnlös man med många barn,
Som kostat honom gods ock hälsa,
Då kan dem ömsint sökt att frälsa
Ur synds ock armods svåra garn.
En man, som älskade sin nästa,
Ock sökte friden öfver alt,
Samt gladde männ’skor tusenfalt!
Kort sagt: en Präst utaf de bästa.
Han dog i rätt behaglig tid,
Då ondskan tryckte kela landet,
Ock tvedrägt frätte kärleks-bändet:
Ku lefver kan i evig frid.
Han dog, dock skall hans värda minne
Ibland oss lefva alla dar:
Som HÖRBERG älskat oss som Far,
Så bör ock oss ka barna-sinne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
